Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Vindornas familj omfattar till stor del lianer, som äro örtartade och klättra med slingrande stam. Även åkervindan slingrar sig upp i höjden med stöd av gräs och andra växter, men på naken mark, t. ex. trädesåkrar och trampade ställen, ses den nedliggande och utbredd på jorden. Dess blad äro pil- eller spjutlika. Det underjordiska grensystemet är mycket vidlyftigt och seglivat; i lerjord kan man följa dess rötter och utlöpare till flera meters längd och betydligt djup, varför också åkervindan hör till de outrotliga åkerogräsen. - Till sin blomning äro alla vindor mycket täcka, och många äro omtyckta prydnadsväxter. Åkervindans blommor åro även starkt välluktande (erinrande om linnea). Men blomkronan är så känslig för yttre inflytelser, att den blott en kort stund av dagen och vid klart väder är fullt öppen.
Bland kännetecknen på konvolvulaveerna i allmänhet märkes främst den trattformiga, omärkligt flikiga blomkronan, som är försedd med 5 radierande band av fastare byggnad, motsvarande fogarna mellan kronans 5 blad. Som avbildningen visar, är kronans bladläge i knoppen ("knoppläget") vridet hopvecklat, varvid de fastare banden ligga ytterst, en anordning, som ger blomknoppen en viss ersättning för de otillräckliga foderbladen. Vidare märkes, att frukten, fig. fig. 4, är 2-rummig med 2 frön av betydlig storlek i varje rum. Fröet, fig. 5, visar en tät, grå, hornartad, vid fuktning slemmig frövita, vari en grodd (embryo, växtanlag) av grön färg ligger inbäddad; i fig. 5 ses nederst fröets rothål ("mikropyle"), där innanför groddens rot (rotanlaget eller "lillroten") och längre inne i fröet de stora, veckade eller hopskrynklade hjärtbladen. - Ståndarna ange klassen Pentandria i Linnés sexualsystem, men här såväl som i många andra femtaliga och likbladiga blommor äro ej alla fem jämnhöga, utan två långa, två korta och den återstående av medellängd, fig. 1-3. Den praktiska vinsten härav är kanske den, att ståndarknapparna upptaga större rum, än om de sutte i jämnhöjd, och således lättare beröras av de oberäkneliga små gästerna ur insektvärlden, som än från ett håll, än från ett annat slå ned i en allsidigt öppen, likbladig eller "aktinomorf" blomma.
Åkervindan går i Sverige till mell. Norrland, men är i Norge och Finland inskränkt till de sydliga landskapen.
Tavl. 104. Fig. 1 stjälkar med och utan blommor, blomfärg ensartad, 2 blomma av en färgvarietet med en purpurröd ring i svalget, 3 blomma i längdsnitt (2/1), visande den rödgula honungskörteln som en ring kring fruktämnets bas, 4 fröhus med rester av fodret (1 1/3), 5 frö i längdsnitt (6/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
