Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
En låg, mer eller mindre nedliggande och utbredd ört på ängsbackar och likartade torra ställen över hela norden. Det är de smala, krokiga blomknopparna, som givit anledning till dess svenska namn. Av samma skäl kallas den även "gigelärt" (av "gigel", som anses tyda på "sneda tänder"). Bladen äro 3-fingrade, men stiplerna hava samma form och storlek som småbladen, och bladen tyckas därför vara parbladiga med ändblad. Blommorna sitta i flock. Blommans byggnad företer i och för insektbesöken en annan mekanism, än den förut (nr 315) beskrivna. Båtens framstäv är näbblikt utdragen, och inne i dess spets uttömma ståndarknapparna under blomningens början sitt pollen, fig. 2. Ståndarsträngarna äro klubblikt utvidgade strax nedanför knapparna, fig. 3. Dessa förtjockningar hava den uppgiften att utfylla båtens smala spets och liksom ur en degsprits trycka ut det hopade ståndarmjölet i små portioner genom den smala öppningen, så snart en insekt tager plats på båten och denna därvid tryckes något litet nedåt (samma inrättning hava nr 323 Coronilla, nr 330 Anthyllis och nr 331 Ononis).
Av denna växt framställas å tavl. 324 även en del av rötterna. På dessa synas de för ärtväxterna egendomliga rotknölarna, oftast små, pärlformiga, stundom ärtstora knölar längs efter rotgrenarna; se även tavl. 328, 329, 330. Dessa bildningar -- de så kallade leguminosknölarna -- äro bostäder för mikroskopiskt små växter av bakteriernas provins (dels baciller, dels oregelmässigt utbildade baciller, som fått namnet bakteroider), med en särskild förmåga att direkt ur luften upphämta och kemiskt binda kväve för sitt eget och därmed också för ärtväxtens uppbyggande och tillväxt. Härigenom blir ärtväxternas massa jämförelsevis mycket kväverik, och man begagnar sig härav till att på mager jordmån odla ärtväxter, som sedan få vissna och multna på platsen och sålunda gödsla jorden. Bakteriernas förhållande till ärtväxten i detta fall betecknar man vanligen som ett bolagsförhållande, även kallat "symbios" eller samliv, emedan bäge parterna göra en viss insats och vinna en viss fördel av att hålla tillsammans och arbeta gemensamt.
Tavl. 324. Fig. 1 planta i blomning med flera stjälkar avskurna, 2 blomma i längdsnitt, visande ståndare och pistill i orört läge före insektbesöket (3/1), 3 den fria delen av två ståndare (10/1), 4 baljor (1/1), 5 frö (1/1 och 8/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
