Två mycket allmänna arter, den förstnämnda i diken, dykärr och andra vattensamlingar, den andra i åker- och trädgårdsland på lera och mylla. De äro sommarannuella, d. v. s. vårgroende och höstblommande. Den förstnämnda har sitt namn av bladens brännande smak och kallas därför stundom "vattenpeppar", Den artgrupp av släktet, dit de höra, kallas "pilörter" för de lansettlika bladen, som likna pilträdens. Bägge arterna gå långt mot norr, ehuru pilörten är bunden vid människans odlingar och tomter. Några av dess former växa dock på stränder, men det är ej osannolikt, att pilörten öven till sådana lokaler först kommit genom den mänskliga samfärdseln. Pilörten är ganska variabel, och bland annat äro blommorna än vitgula med grön anstrykning, än blekröda. Ett av dess skiljemärken från närstående arter är kalkens och blomskaftets beklädnad av små gula körtlar. På bladskivans mitt ses ofta en stor, svartbrun fläck.
Tavl. 356. A. Polyg hydropiper , fig. 1 övre hälften med blomställningar, 2 blomma (5/1), 3 nöt (5/1), -- B. Polyg. tomentosum, 4 stjälktopp i fruktsättning, 5 kalken i fruktstadiet (5/1), 6 nöt (5/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning