Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Avingar ... - B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Avingar — Baarafjert
Avingar, Avinger, 6. (plur.), hvad
der af Rendingen i en Væv maae fra
klippes naar Væven er færdig.
Avkommen, adj., udmavret, aftagen
formedelst Sygdom. Isl. af sér ko
minn. See aavkommen.
Avl, e., en Esse i en Smedde. Isl.
abl, afl. [1824].
Avl, e., Erhvervelse, ForskaffeJse,
Fangst, Gods, det Erhvervede. Isl. afli.
Lap. ablem.
Avla, abla, ala, v., forskaffe sig, er
liverve. Isl. afla. Lap. ablet, ohlot.
Det er derfor ikke urigtigt — som
Nogle mene — at tale om Fisk, som
man selv har avlet; thi afla brugtes
især om at fiske, erhverve sig Fisk.
Derfor er ogsaa paa Islandsk aflafong
Fiskefangst.
Avlands, adv., fra Landet. Bruges
ogsaa adjectivisk om Vinden.
Avlette, Avletto, Aavlette, s., et
Slags tynde Kager af Mccl og Fløde.
Fransk omelette, Pandekage. Isl. of
lettr, meget tynd, übetydelig nærende.
Avlous, adv., afsides. Isl. afleidis.
Avlpipa, s., Piben i en Smeddebælg.
Isl. afl, Eese, og pipa, Pibe.
Avl-stein, s., er ildfast Steen, hvor
igjennem Røret af Smeddebælgen sæt
tee. Isl. abl, afl, en Esse. [1824].
Avlægs, adj., übrugelig, udueliig til
at arbeide eller fortjene noget, aflægs.
Lap. abletes.
Avlænds, adv., udenlands.
Avlou, adj., flittig i at dyrke Jorden.
Avmaan, Afmaan, s., Skamplet,
Skændsel. Isl. afmån.
Avne, Mandsnavn.
Avqvista, afqvista, v., at stævne,
hugge Grene af et Træ. Isl. afqvista.
Avråt, s., en Person eller Ting, som
duer til Intet. Isl. afhrak, afrak. Lap.
rattet, oprive, opsprætte, ratkeset, for
slides. Isl. hrata, bortkaste.
Avrendsel, Alrendsel, s., Vandets
Afløb. Isl. afrensl.
Avrode, s., uvis Indkomst, uventet
Gevinst. Isl. afrakstr, Fordeel.
Avstenda, afstenda, v., at afstaae.
Isl. afstenda.
Avstyre, aavstyre, afstyre, v., ai
vende, afværge. Isl. afstyri.
Avugt, adj., forkeert, vrang, bag
vendt. Isl. ofugr. Jydsk aved.
Avundsjuk, see avensjuk.
Avvan, 6ee aavvan.
Av-æl, see Afejll.
Avæte, s., et stort Skarn. Kommer
nok af det Islandske afæta, etMorade,
som, formedelst varme Dampe, ikke
fryser til om Vinteren.
Avegt, see avugt.
Ax, s., Ax. Isl. ax. Lap. aks. Møe
sog. ahs. See Æx.
Axel, Mandsnavn.
Axelbrej, see aaxelbrej.
Axl, s., Skulder. Isl. oxl. A. S.
eaxle. Lat. axilla. See Aaxel.
B.
Baae, adj., begge. Isl. bådir. Sy.
bada. Mebaae, vi to. Deibaae, begge,
de to.
Baala, v., larme, gjøre Støj. Isl.
bolaz, gaae klodsagtig frem.
Baalk, see Bolk.
Baalka, see bolka.
Baan. s., Barn (pl. Baa(i)nn, Baar,
Bar). [Soleis!].
Baandster, see Bolster.
Baanebragd, s., Forældres og Børns
Kj«rlighed til hinanden. Isl. bragd,
Knude. See Bragd.
Baanekisse, s., en Kone, som faaer
mange Børn.
Baanemaal, s., den Tid, hvori Foste
ret ligger i Moders Liv. Isl. mål, Tid.
Baanesnyg, adj., barnagtig.
Baanesnyggje, s., Barnagtighed.
Baanevesle (-vetle), s., Bøme-Gilde.
See Vesle, Vetle.
Baan-joel, s., Barnepige, Barneop
passer.
Baanskleg, see banskjen.
Baansongje, s., Barn.
Baan-tous, s., Barnepige, it. et frugt
sommeligt ugivt Fruentimmer. Isl.
barnamodir.
Baar, Mandsnavn.
Baara, s., Bølge, Vove. Isl. båra.
Baara, s., en Bør, Baare. Lap. bår.
Baarafjert, s., Teiste, Søekonge
(columba Groenlandica). See Sjøkonge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>