Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fræga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Fræga — Fullfjaa
Fræga, see fraaga.
Frægas, v., blive berømt. Isi. fræ-
gaz.
Frægd, Frætt, s., Rygte. Isl. fregn.
Sy. frdgd. Vanfrægda, berygtet. Sy.
vanfrdgdad.
Fræk, frækur, adj., grum, barsk,
stor, føer, rask, modig. Nordfr. frek.
Isl. frægr, berømt; frækinn, modig.
Ein fræk ost, en stram Ost.
Frækleik, s., Tapperhed. Isl. fræk
leiki.
Frækna, s., Fregne. Isl. frekna.
Fræknete, frækna, adj., frægnet. Isl.
freknottr.
Fræning, s., Orm, Slange. Isl. fræ
ningi. See Guul-fræning.
Fræsme, see Flesme.
Frætt, see Frett.
Frætta, v., at fritte, spørge ud, faae
at vide, høre. Qua frætte du i bydn?
Hvadi Nyt fik Du i Byen at vidte? M!.
fra, fretta, fregna. Tysk fragen. Sy.
fråga.
Frættinn, adj., som vil vide Nyt, som
spørger om meget. Isl. frettinn. Sy.
frågvis.
Frævon, s., godt Haab om Afgrøde
eller Frugtbarhed. Isl. frævon.
Frøkle, s., Forkliædte. [1846]. Isl.
forklædi.
Frekodn, s., Korn til Udsæd, Saae-
Korn. Isl. frækorn.
Frønn, adj., skjør, brækkelig, som
let lader sig kløve.
Frønna, frønnete, adj., raadent, som
begynder at raadne (om Træe). Sjæl
landsk frendet, fryndet.
Frøs. s., Fnysen eller Pusten, især
af Heste. Isl. frys.
Frøs, s., en Hankat (bruges i Nord
inør). Isl. fres, fress.
Frøsa, frasa, v., blæse i Næsen, fny
se (bruges især om Heste). Isl. frysa,
fryssa, frussa. Sy. frusa, fremstrømme.
Fu. s., Hunkjønnets Avlelem, især
hos Hopper. Isl. fud. Gal i fua,
mandigail1.
Fubb. s., en liden kort Person, som
ingen Vej kan komme.
Fubba, fugga, v., tåge fat paa Noget
uden at kunne komme afsted dermed.
Isl. fudla, haiandtere noget skjødesløs.
Fue, s., Rumpe.
Fugga, see fubba.
Fugla-berg, s., en Klippe, i hvis
Rifter Fugle bygge Reder. Isl, fugl-
biarg.
Fugla-bur, s., Fuglebur. Isl. fugla
bur. Sy. fogelbur.
Fugla-fangar, s., Fuglefænger. Isl.
fugla-fangari. Sy. fogelfångare.
Fugla-føl, 6-, Fugleunger, som følge
Moderen. See Ongje-lag.
Fugla-hiller, s., Hule i en Klippe,
hvor Fugle bygge Reder. Tsl. fugla
hillur.
Fugla-kamm, s., Hanekam, Fuglekam,
Isl. fuglakambr.
Fugla-kongje, s., Fuglekonge. Isl.
fugla-kongr. Sy. fogelkung.
Fugla-laat, s., Fugleskrig. Sy. fo
gellåt.
Fugla-leik, s., Fugleparring. Sy. fo
gellek.
Fugla-liim, s., Fugleliim. Isl. fuila
lim. Sy. fogellim.
Fugla-næb, s., Fuglenæb. Isl. fug
lanef.
Fugla-ongje, s., Fugleunge. Sy. fo
gelunge.
Fugla-plass, s., Fuglegaard. Isl. fug
laplats.
Fugla-saang, see Fuglalaat.
Fugla-skræmma, s., Fugleskræmme.
Sy. fogelskråma.
Fugla-staang, s., Fuglestang. Isl.
fuglastaung.
Fugla-vaktar, s., Fuglevogler. Isl.
fugla-vaktart.
Fugla-veie, a, Fuglefangst. Isl. fugla
veidi.
Fugla-ælldr, s., Fugles Opklækken.
Isl. fugla-elldi.
Fui, see Fue. Isl. fut, Forraadnelse.
Fuka, 8., en Byge, et Vindstød, en
Pust (af fykja).
Fukta, v., væde, fugle. Sy. fukta.
Fulebust, s., et iilsindet, ondskafcs
fuldt Mlandfolfe.
Fulkjynt, fulmening, adj., listig,
lumsk.
Fulkjætta, s., ei iilsindet, ondskabs
fuldit Fruentimmer.
Full, adj., fuld, beskjænket. Isl.
fullr.
Fulla, full, adv., maaskee, fullkom
men, nok. Sy. fullan. [Fyrst er skrive,
utan at det er yverstroke: Fulla, full,
ad!j. og adv., aldeles, ganske. IsT. full.
Sy. fullr].
Fullaldra. adj., fuldvoxen, kommen
til Skjæls Aar og Alder. Isl. fullalldra.
Fullfjaa, adj., som er duelig, istand
til. Isl. fullfcer, som. har fulde Kræfter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>