Nordens kalender / 1935 / 189 (1931-1938) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktor Rydbergs resa i Norge 1858 av Sven Lönborg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mångfald. Bergen, som bestå av
en lätt vittrande stenart
(glimmer-skiffer),erbjuda
besynnerliga former, i
synnerhet Trolltinnarna, om vilka
många sagor gå, och
Romsdalshorn, som ännu ingen
människa bestigit (en
engelsman försökte det i år, men
misslyckades), såvida det ej
är sant, att Olof Tryggvason
skulle ha varit där och fäst
sin sköld på ’hornet’.

Sedan vi hunnit till
Romsdalsfjorden, reste vi med
ångbåt till staden Molde, gjorde
därifrån utflykter till
herregårdar i grannskapet, till
vilka man inbjudit oss, — och måste nu besluta oss för att återvända
hem.» — — —



När Rydberg skrev detta brev var han redan i fullt arbete med att utarbeta
sina resebrev till Handelstidningen, av vilka det första inflöt den 21 augusti. I
dessa brev blir emellertid efter hand skildringen av resan snarast en bisak.
Reseskildringen blir allt som oftast endast en ram till långa avhandlingar i religiösa,
sociala och politiska frågor, med vilka författaren under resan på ett eller annat
sätt råkat komma i beröring. Han behandlar sålunda i dessa resebrev bland annat
Haugianerna och den religiösa väckelsen i Norge, det norska landsmålet,
gymnastiken i Norge och Sverige, zigenarna — till stor del med anledning av Eilert
Sundts bok om Fantefolket — vidare den norske kommunisten Markus Thrane
och hans agitation bland de norska husmännen och i sammanhang därmed de
norska husmännens och böndernas olika levnadsvillkor, liksom han ägnar en
utförlig skildring åt Sinclairståget och de traditioner och visor, som stå i samband
med detta tåg.

Av ett särskilt intresse äro Rydbergs uttalanden i språkfrågan, eftersom han
är en av de få svenskar, som under denna tid ägnat denna fråga någon
uppmärksamhet. Det är tydligt, att han vetat föga om den innan han gjorde sin
resa. Han gör flerstädes i sin bok anteckningar om skillnaden mellan danska och
norska, t. ex. att ordet sag uttalas sak, att man i Gudbrandsdalen säger bare i
stället för kun. Detta är alltså för honom en nyhet. Nu kommer han mitt in i
språkdebatten — det är året då Vinjes »Dölen», Norges första tidning på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>