Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarskandinavismen av P. Albin Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARSKANDINAVISMEN
kongressen i Malmö 1892 hade programmet utvidgats i denna riktning genom
behandling av den då aktuella unionsfrågan. Vid kongressen 1912 stod
militärfrågan först på dagordningen. Vidare upptog dagordningen sådana frågor
som åttatimmarsdagen, arbetslöshetsförsäkring, trustväsendet och dyrtiden,
kooperationen, offentliga skolor och internationellt hjälpspråk. Vid
kongressen 1920 diskuterade man socialiseringsproblemet, den industriella
demokratin och vissa sociallagstiftningsfrågor vid sidan om frågor rörande
det fortsatta skandinaviska samarbetet, ställningen till internationalen och
ömsesidigt stöd under fackliga konflikter. Denna kongress blev den hittills
sista stora skandinaviska arbetarkongressen. Utvecklingen inom den norska
arbetarrörelsen vållade upplösning av samarbetet, och när detta 1932
återupptogs i mera ordnade former mellan huvudorganisationerna nöjde man
sig med att återuppliva samarbetskommittén, som representerar en på samma
gång enklare och effektivare arbetsmetod än de stora kongresserna.
Innan jag talar om det nordiska samarbetet mellan
arbetarorganisationerna under senare år bör här även nämnas den särskilda insats som under
kriget gjordes av den skandinaviska samarbetskommittén -— förstärkt med
representanter för den hollänska arbetarrörelsen — för att åter sammanföra
de skingrade delarna av arbetarinternationalen och medverka till ett fredsslut.
Det var vid ett sammanträde i Köpenhamn 1932 som den skandinaviska
samarbetskommittén på nytt sattes i funktion, nu som nordisk. Norrmännen
voro icke med, men i stället anslöto sig arbetarorganisationerna i Finland
och Island till samarbetet. Kommittén kom alltså att bestå av representanter
för de fackliga landsorganisationerna och de socialdemokratiska partierna i
fyra av de nordiska länderna. Kommittén har ett sekretariat, som för ett
år i sänder handhafts av Danmark, Sverige och Finland och nu åter skötes
av danskarna. Dess uppgift är att förmedla utbyte av upplysningar.
Samarbetskommittén sammanträder till ordinarie möte en gång årligen och kan
dessutom sammankallas om särskilda förhållanden skulle så påfordra.
Kommittén har vid sina sammanträden sysslat i övervägande grad med
allmänna frågor. 1933 var frågan om fascismen den som ägnades mest intresse.
Vid mötet 1934 fördes en diskussion i anslutning till rapporter från de olika
länderna om det fackliga och politiska läget. 1935 behandlades frågorna om
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>