Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Vilhelm Snellmans Stockholms-år av Gunnar Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Castrén
Johan Vilhelm Snellmans
Stockholms-år
Johan Vilhelm Snellman är en av de centralaste personligheterna i
Finlands kulturella och politiska historia under 1800-talet. Främst är hans namn
knutet vid den finska nationalitetsrörelsen, vars store, målmedvetne och
energiske ledare han under decennier var. Men han var också den hegelska
filosofins mest betydande företrädare i Finland, han var en av Finlands
första politiska publicister, och han utförde en märklig gärning som
finanschef i början av 1860-talet. Men här skola vi icke sysselsätta oss med hans
betydelse för Finlands kultur och statsliv, utan blott ge några drag ur ett skede
av hans liv, som tillhör de finländsk-svenska kulturförbindelsernas historia
— den tid han i 1840-talets början tillbragte i Stockholm. Han har själv
berättat åtskilliga minnen från denna vistelse i en artikelserie «Svenska
Silhouetter», som han några år senare tryckte i sin tidskrift Litteraturbladet.
«Att återkalla denna tid,» säger han där, «är att förnyat njuta av en sällsynt
lycklig tidpunkt i mitt liv, så sällsynt, att jag varken förr eller senare erfarit
denna lycka.» Hans egna skildringar ha sedan kompletterats av Rein i hans
stora Snellmanbiografi och av rikssvenska forskare som sysselsatt sig med
denna tids litterära liv — av Alf Kjellén i biografin över fru Flygare-Carlén,
av Barbro Nelson i boken om Sophie von Knorring och av Erik Petzäll
i redogörelsen för Strauss-striden i Sverige.
Den 25 november 1839 landsteg den 33-årige docenten Snellman i
Stockholm efter en två dagars färd över havet på det trots sitt namn mycket litet
förtroendeingivande ångfartyget Solide, som då förmedlade trafiken mellan
Åbo och Stockholm. Resan hade varit mycket ruskig i en höstlig snöstorm;
två nätter låg han iklädd päls och utanstövlar. Stockholm kände han av
gammalt. Han var född där och hade där levt sina första år, tills föräldrarna,
en österbottnisk sjökapten och hans hustru, flyttade tillbaka till Finland.
169
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
