Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Vilhelm Snellmans Stockholms-år av Gunnar Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. V. Snellmans Stockholms-år
mycket tillgiven, hon har ej nämnt dig, utan att berömma dig. Frih. liar väl
ock gjort det, men dock litet moquerat sig över ditt ’söta’ Frih., ’söta’ Fröken,
tyckt att din roman [Fyra giftermål] vore för mycket tung och tråkig genom
reflexioner och att du aldrig borde skriva vers. Det är allt det onda jag hört,
För övrigt tyckes hon känna sig smickrad av din utomordentliga artighet.»
Det var kanske detta Lénströms skvaller som gjorde, att friherrinnan fick
vänta flera månader på svar på ett mycket älskvärt brev till Snellman —
åtminstone förmodar Barbro Nelson det: «Att få sin roman hårt bedömd
gjorde honom nog ej så mycket — han var aldrig intagen av sitt eget
författarskap —, men det var svårt att ha gjort sig löjlig och verkat lantligt beställsam,
då han just velat visa sin världsvana.»
1 slutet av november 1842 återvände Snellman till Finland. Stundom
hade han känt sig osäker om han alls borde återvända. Hans svenska vänner
hade sökt övertala honom att söka en professur i Sverige, och han tvekade
mycket. Förhållandena i Finland syntes honom sådana, att ban misströstade
om att där kunna uträtta någonting, medan han i Sverige såg stora och
lockande uppgifter för sig. Men ändå steg han slutligen ombord på samma
skröpliga Solide, som en gång fört honom till Sverige. Almqvist, med vilken
han åter tycks ha försonats, skall vid avresan ha sagt till honom: «1 Finland
blir du antingen hängd eller ledamot av senaten.» Snellmans bana gick
verkligen till senaten. Men dessförinnan hade ban nog hemma upplevt perioder,
då allt syntes honom så mörkt, att han åter längtade till Sverige. Två gånger
tänkte han i Finland på att söka filosofieprofessurer i Sverige, gjorde det till
och med den ena gången, men återtog genast sin ansökan, då han fick klart
för sig att han säkert aldrig skulle få återvända till sitt land, om han en gång
på allvar lämnat det. Fosterlandet segrade i konflikten mellan vetenskapen
och fosterlandet.
Men om Snellmans livsgärning tillhör Finland, så ha dock
Stockholmsåren för honom betytt ofantligt mycket. Där levde han i en mer mångsidigt
livaktig värld än hemma, där kom han i närmare beröring med de stora
politiska tidsrörelserna, där lärde han sig journalistikens konst, där fick han en
rik människokännedom, och där utarbetade han sitt mest betydande
vetenskapliga verk, Läran om staten. Då lian i Finland begynner sin strid för den
finskt nationella idén, sker det med vapen, vilkas bruk han lärt sig i Sverige.
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
