Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohuslän i den nordiska naturgemenskapen av Mårten Sjöbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bohuslän i den nordiska naturgemenskapen
Fot. Mårten Sjöbeck
Främlingen fångas av den traditionsbundna fiskekulturen, och turistväsendet uppskattar havsbaden och
segelsporten. — Fjällbacka
anläggningar. Den bohuslänska herrgården är allmogepräglad, sann och
ärlig. Den har som regel uppfört sina byggnader av trä. Man konstaterar
med välbehag, att den beundrar naturen, och man ser att den ofta valt ett
tilltalande läge vid fjordarnas lövträdsbevuxna stränder.
Bohuslän uppträder med stil och ett mycket personligt skaplynne. De
flesta främlingar fara in i Bohuslän via Göteborg, och de följa kustzonen
norrut, vare sig de begagna landsvägen eller järnvägen. Båda trafiklederna
beröra i södra Bohuslän gamla jordbruksbygder knutna till lerslätter, vilka
instängas av nakna bergryggar. Det är betecknande, att såväl skånsk som
dansk landskapskänsla gripes av den genom terrängens öppenhet blottade
landytans formsköna gestaltning, för vilken den uppsvenska
landskapsuppfattningen som regel står främmande. I bergssluttningarna utveckla sig spridda
lövträd, lövsnår samt lundar innehållande bland annat ek och hassel. Åkern
härskar inom de jämna lågmarkerna mellan bergen. Detta är en nyare tids
sätt att utnyttja jorden. Forntiden och medeltiden begagnade lerslätterna som
naturliga slåttermarker, under det att åkern röjdes i bergrötterna, där också
byarna funno fotfäste. Nutidens företagsamhet är liksom tidigare knuten till
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
