Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bohuslän i den nordiska naturgemenskapen av Mårten Sjöbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bohuslän i den nordiska naturgemenskapen
Fot. Mårten Sjobeek
Bohusläns maritima läggning har släkttycke med Norge, där tavlan tillföres stort format och dramatisk tyngd.
Grundsund
fastlandskusten samt skärgården med dess öar och holmar. Här pulserar
livet. Stillheten råder österut inom de mera skogbevuxna delarna av
provinsen, där norrut Kynnefjäll med sina karga, ytterst glest bebyggda marker
fixerar en naturlig gräns mot Dalsland.
De största öarna äro Tjörn och Orust, och de äro sedda tillsamman
mycket representativa för Bohusläns natur och verksamhet. Tjörn äger tre
kyrksocknar ocli bestämmes helt av fiskekulturen och fisklägena, vilka slagit
sig ned på stränderna i söder och väster. Landskapet är extremt naket,
allvarligt men genomträngt av känsla och form. Ingen svensk landsdel färgas
så livligt av Nordsjön och norra Atlanten som Tjörn. Man tänker stundom
på Färöarna. Orust, som rymmer sju socknar, bär en gladare uppsyn. Ön
ger plats för betydande jordbruksbygder och *i de östra och södra delarna
för en rik växtlighet. Västkusten är övervägande naken och kännetecknas
av stora fisklägen.
Den vackraste fjordnaturen uppträder i mellersta och norra Bohuslän,
där Gullmarsfjorden med ett vattendjup av över hundra meter ger sig till
känna som en verklig fjord. Dess inre delar omkring Färlekilen och Salt-
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
