Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mäles ingenting. Och när artikelförfattaren nämner, att
»nationen ej glömde Kristian i hans fängelse, utan några
provinser reste sig till hans förmån», gör han ingen
reflexion om orsaken till ett så märkligt förhållande.
— Den schweiziske historieskrifvaren ställer korteligen
emot hvarandra Kristian II:s tyranniska regering samt
Danmarks lycka under Fredrik I:s och Kristian III:s
milda vishet> — att den senares general Johan Ranzau
under Örefvefejden slagtade jylländska bönder i tusen-
detal, har han ej fäst sig vid.
Gå vi ytterligare ett århundrade fram i tiden, så
finna vi hos W. Herbst: Encyclopedie der neueren
Geschichte (1881) — der Svaning(!) Behrmann och Allen
åberopas som källor — det lilla framsteget, att Kristians
karakter och roll göras till en ännu olöst fråga; om
hans reformer erfara vi intet. — Uti den nu under
utgifning varande ’Grande Encyclopédie omtalas, i en af
Beauvais författad artikel, Kristian såsom den bäst be-
gåäfvade bland alla konungarne af den Oldenburgska
ätten, och hans märkvärdiga lagar nämnas, visserligen
ytterst kortfattadt: »Hans brott böra ej bringa hans
goda gerningar i glömska».
Man berättar, hur Walter Raleigh miste all tilltro
till historien och föranläts att kasta på elden hvad han
höll på att skrifva. En dag afbröts hans sysselsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
