Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Härmed fick unionspartiet ett kraftigt öfvertag.
Kristian inkallades och blef genast af herrarne vald och
därefter hyllad och krönt till Sverges konung (1457),
jämte det svenska riksrådet, liksom förut det norska,
utnämde hans 3-årige son Hans till tronföljare.
+
Sedan Kristian I sålunda blifvit konung öfver alla
tre rikena och allt artade sig till en fredlig samvärkan
dem imellan, inträffade i Nordens sydliga del en hän-
delse, som åter skulle sätta unionen på spel.
Med härtig Adolfs död (1459) utslocknade på
mansidan den holsteinska grefveätten, och Slesvig
skulle då såsom hemtfallet län åter införlifvas med dan-
ske riket, emedan arfsrätten här, enligt både dansk och
tysk länsrätt, var inskränkt till manliga linien.
För att nu på en omväg också vinna Holstein,
inlät sig Kristian i underhandlingar med Slesvigs adel
och prästerskap och lofvade dem allt hvad de begärde,
om de frivilligt valde honom till härtig, i det han be-
räknade, att denna foglighet skulle locka de holstein-
ske stormännen att äfvenledes välja honom till sin
öfverherre. Han räknade rätt och blef värkligen vald
till härtig i Slesvig och grefve i Holstein (1460).
Men han måste i gengäld ingå en »kapitulation»
med de båda landens prelater och ridderskap, hvilken
i sinom tid fick tjäna som rättsgrund för de slesvig-
holsteinska påståendena om härtigdömenas förhållanden
till danska riket.
I denna kapitulation lofvade Kristian, att han skulle
betrakta sig som vald arfving till de båda landen utan
afseende på sin ställning som Danmarks konung. Där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
