Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
Norges tron. Kröningen egde rum den 4 novem-
ber: 1520:
=
Vid faderns död hade en del jylländske stormän
gjort svårigheter för Kristians antagande till Danmarks
konung och erbjudit kronan åt hans farbroder Fredrik.
Han blef imellertid erkänd, sedan han utfärdat en för
Danmark och Norge gemensam handfästning, som
gaf herrarne ökade rättigheter och ytterligare inskränkte
konungamakten, hvarpå han också hyllades som härtig i
den ena hälften af Slesvig och Holstein.
Den nye konungen måste förplikta sig att ej an-
moda riksrådet eller rikets öfrige inbyggare om att
utnämna någon af hans söner till tronföljare. Riksråden
skulle belönas med de bästa kronolänen, »så att de
ej skulle nödgas på egen kostnad bevista riksmötena
och bära rikets öfriga tunga.» Icke blott dettas slott
och län förbehöllos åt adeln. För framtiden skulle ock
alla domarebefattningar uteslutande gifvas åt rikets in-
födde ädlingar, och de vanbördige, åt hvilka konung
Hans öfverantvardat slott, län och domareplatser, skulle
med snaraste afsättas. Konungen finge ej förläna
någon »ofri man» den frihet och frälserättighet, som
adeln egde, utan hela rådets samtycke, undantagandes
när han utmärkt sig så i krig, att han det vore värd.
Därest en man, som var född ofri, efterlämnade fritt
gods, finge detta ej tillfalla hans ofrälse släkt, utan
skulle säljas till frälseman och köpeskillingen lämnas
till arfvingarne. Icke blott konungens länstagare, utan
äfven adelsmän, som hade gods i pant af kronan, fingo
rättighet att utnämna skrifvare och fogdar på godset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
