Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Alle adelsmän skulle ega rätt att af sina bönder och
underhafvande uppbära 40-marks böterna, de högsta
böter, som kunde ådömas. Rikets gode män, världs-
lige och andlige, skulle ej vara skyldige att åt konun-
gen utgöra någon tjänst utomlands, med mindre rådet
därom fattat beslut, och i detta fall skulle konungen
hålla dem skadelöse för deras utgifter. Ändtligen
skulle adeln och det högre prästerskapet ega att idka
handel med utländske köpmän utan ringaste inskränk-
ning i deras rättigheter.
Denna nödtvungna handfästning tänkte Kristian
aldrig hålla.
Hans klara förstånd genomskådade tidigt de skri-
ande samhällsorättvisorna.
Att slå ned stormansväldet, bryta bondens ok
och höja de borgerliga klasserna, dessa tankar mognade
hos honom till beslut, medan han ännu såsom vice
konung förde styrelsen i Norge.
Här gjorde han bekantskap med en kvinna, som
sedermera kom att utöfva ett mäktigt inflytande på
hans lif och gärningar.
Redan under sin gossetid — han uppfostrades
hos en ansedd Köbenhavnborgare — väcktes hans
medlidande för det pinade småfolket.
Denna känsla fick ny väckelse och ständig näring
genom bekantskapen med holländskan Sigbrit Willums,
som af poliska skäl flyttat från Amsterdam till Bergen,
där hon dref gästgifveri och vinhandel, men småningom
steg i värdigheter tills hon blef finansminister och
konungens främsta råd.
ESRI
srt
«> Bon FRE ESR SE NG
—-
SPA fe [RA
Pn Bi RR PE Ar FR
I
|
|
|
|
|
|
dnr nen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
