Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
förtjäna något med eget arbete. Ofta gaf husbonden
honom friheten för god eller trogen tjänst.
Medan de frie männen offrade större delen af sin
tid på ledung och vikingatåg, måste trälarne (under-
kufvade och krigsfångar) sköta husliga göromål, be-
sörja markens odling och kreaturens vård.
Träldomen varade därför endast så länge det
ständiga krigarlifvet var rådande I mån som folket
fick smak för fredliga värf, aftog behofvet af ett särskildt
trälstånd. Åkerbruk, handel och näringar började idkas
mera allmänt. Det tunga arbetet föraktades icke i
samma grad som förr. Träldomsmärket försvann.
Grunddraget i den stolte nordbons sinne — fri-
hetskärleken — tog fullt ut sin rätt.
Han omtalas som öppen och ärlig mot sin
fiende. Denne hade såsom gäst intet att frukta under
hans tak. Han beskrifves ofta som ädelmodig mot
de svage och skyddsökande, orygglig i sina löften
och trofast i sina förbindelser, ja i flere fall äfven så
som mild och vis.
»Förolämpa ej gästen eller jaga honom på dörren»,
säges i det urgamla kvädet Håvåmal. »Gör väl» —
heter det vidare — »mot de behöfvande. Deras böner
skola bringa dig lycka. Gläd dig aldrig öfver det onda.
Men låt endast godt varda sagdt om dig. Åt grå-
hårig talare le aldrig. Ofta är det godt som gamle
säga. Kloka ord komma ofta från den skrynklige
gubben. Dygder och laster bära människornas
barn blandade om hvarandra i sina bröst. Så god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
