Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7.
Studier
i
Nordiska museets rustkammare.
L
Till de specialsamlingar, som Nordiska museet anlagt flir att
så vidt möjligt lämna en fullständig bild af vår gångna odling, hör
som bekant äfven en rustkammare. På intet område torde dock
utbytet i vårt eget land varit så ringa som inom vapenfacket.
Anledningen härtill kan ej sökas vare sig i de förut befintliga
stats-samlingarna (Kungl. Lifrustkammaren och Artillerimnseum) eller i
de enskilda samlingar, som under loppet af de sista tvänne
århundradena bildats af vapenvänner eller kanske företrädesvis jagtvänner.
Desse afnämare betyda ej mycket inom ett land, som kunnat
uppvisa 1500-talets ofantliga vapenimport, 1600-talets krigsbyten och
inhemska tillverkning, hvilken redan under Gustaf II Adolf nådde
en sådan höjd, att man med Geijers ord väl kan säga, det hela
Sverge blef en vapensmedja.
Hvad vi egt af vapen, lika godt om troféer eller minnen af
svenske krigare, har oftast fått dela den lott, som eljest plär drabha
arbeten i ädla metaller — att nedsmältas. I spetsen för detta
praktiska förfaringsätt gick på sin tid svenska staten, då upprepade
gånger under 1700-talet såsom byten hemförda kanoner nedsmältes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
