Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
till mynt eller bortauktionerades, eller då Riksens Ständers Contoir
1726 knngjorde »om de på Stockholms Rustkammare befintliga gamla
gefwärs sorter at de kunna f&s till kiöps». Exemplet, om något
sådant ens behöfdes, följdes af enskilda, och
rustningar och vapen af alla slag såldes från herresätenas
rustkamrar såsom skrot till järnbruken eller funno
vägen till by smedens äsja, där de förvandlades till
tör vår tids behof mera lämpade liar, lås eller
rak-knifvar.
I vårt broderland tyckes man emellertid bättre
hafva förstått att bevara minnena af forna bragder,
och så har Nordiska museet där kunnat hopsamla en
verkligt betydande samling blanka vapen. Flere bland
dem äro af utmärkt arbete och lämna viktiga bidrag
till det först på senare åren med allvar bedrifna
studiet af märken och stämplar. Deras största intresse
torde dock ligga i den sällsynt fullständiga bild de
till sammans ge af denna sida af beväpningen här i
Norden från och med den tid, som utmärkes af från
1500-talet nedärfda former, till långt in på 1700-talet.
Att de trots det oftast utländska arbetet i regel måste
betraktas såsom burna af landets egna härar, är
nämligen otvifvelaktigt, om än bland dem kunna finnas
på slagfälten vunna byten.
Till dessa senare torde med skäl kunna räknas
åtminstone en af de tvänne här afbildade dolkarna,
hvilka båda komma från Nordre Frons prestgäll i
Gudbrandsdalen. Ej långt härifrån, i Kringens
bärg-pa88, var det, som dalens bönder samlade sig och i grund
nedgjorde George Sinclair och hans skotska trupp, en
hjältedat, som förhärligades i den bekanta versen:
, Mod, troskab, tapperhed, og hvad som giver ære,
den hele verden kan blandt Norges klipper lære.
Dolken i fråga (bild 6) tyckes väl vid första anblicken knappast
kunna ställas till sammans med en tilldragelse af så sent datum som
3
6. Skotsk dolk
från omkr. 1600.
’/a af nat. storl.
Origin. i Nordisks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
