Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagsljus. Fryser det vårfrunatt, s& fryser det i 40 nättet därpå.
Låter »kledran», taltrasten, höra sig före vårfrndagen, sä blir hon af
rintern instängd lika länge efter den samma o. s. v. Sin största
betydelse har doek denna dag, emedan det egentliga vårarbetet med
såning och dylikt nn tager sin början. Med vårfrumässan enligt
gamla stilen, altså den 6 april, börjar allmogen i en del landsörter —
vi kunna exempelvis nämna Småland och Bleking — sin
veckoräk-ning, som omfattar tiden emellan nyssnämda helg och gamla
midsommar, 6 juli, altså 13 veckor eller en trätting. Anmärkningsvärdt
är, att mar därvid räknar baklänges, d. v. s. börjar med trettonde
veckan och slutar med den första, eller veckan närmast före gamla
midsommar. Under denna tid förrättar bonden vårsådden. Sällan
tillåter väderleken, att man börjar därmed under den trettonde
vek-kan, men under tolfte—tionde sås vanligen råg, under elfte—åttonde
hafre och under sjunde veckan lin, vanligen på onsdagen, som därför
kallas hör fröonsdag, o. s. v. Vi tillägga, att en ordentlig landtman
af gamla stammen sällan frångår denna dagordning, och gör han det
någon gång, är väderleken skuld därtill.
Den 28 mars, Malkus, angifves med ett fartyg, som dock å andra
runstafvar brukar vara tecken för den 1 april, Hugo, emedan
skeppsfarten då öppnas.
Vi nämde i det föregående, att Tiburtius, den 14 april, i de gamles
kalender ofta böljade året. Dagen kallas ännu både i Sverge och
Norge första sommardagen eller första dagen i sommartalet. Andra
nyet efter Tiburtius kallas hylleny och »rägnar det flitigt-hylleny,
väntas det godan äring i hvarje by». I gamla tiden firades den 14
april såsom festdag.- Man fick då ej förrätta något arbete, ej häller
borde man den dagen äta fårkött, för att vargarna icke skulle rifva
fåren. Jämte den vanliga bilden, ett träd i löfsprickning, förekommer
å malungstafven en fogel såsom tecken, möjligen en erinran om
som-marhalfårets gauk-{gök-)m&nad, som började vid denna tid. St Georg
eller Örjan, den 23, betecknas med en treudd och St Markus, den 25,
med en pilbåge, utan känd anledning. Den 30 april,
valborgsmässoaftonen, angifves såsom helgdagsafton ooh firas ännu flerstädes i vårt
land med väldiga lusteldar och bål. I detta bruk föreligger utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
