- Project Runeberg -  Meddelanden från Nordiska Museet / Samfundet för Nordiska Museets främjande. 1889 /
11

Author: Artur Hazelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

under namnet Jöns vaka, iakttages ännu tämligen allmänt i södra
Sverge och har sin yttersta grund i föreställningen, att man rissa
dagar pä året kan bli i syne och förnimma kommande tilldragelser.
En sådan dag var midsommaraftonen. Efter vissa förberedelser, såsom
fasta och iakttagande af tystnad, sedan sol gått i skog, begaf man
sig till ett vägamot1 eller till en kyrkogård och slog sig ned på en
jordfast sten. Man fick så varsel om alt märkligt, som skulle inträffa
under det kommande året. Dödsfall angåfvos genom likfärder och
bröllop af musik, brudfärder o. s. v.; ett godt åT förebådades af
stora sädeslass, dragna af råttor; krig af oväsen och svärdsrassel
i luften m. m.

Å runstafven utmärkes den 23 juni med en snedstäld inskärning
och den 24 med en trädkrona, möjligen majstången. Af denna
månads återstående dagar igenfinnes den 25, David, och den 28, Leo,
under ett halfkors, den 29, Petri-Pauli dag, under ett P och den 30,
Martialis, under en kvistruna.

Den 2 juli, Marie besökelsedag, har en krona såsom sinnebild.
Under äldre medeltiden helighölls denna dag till minne af StSvithun
och kallades svipthunsvaka eller svithunsmässa.* Firandet af Marie

besökelsedag kom först i bruk under 14:de och 15:de århundradena.
I vårt land är den 2 juli en af årets mest ansedda märkelsedagar.
Rägnar det då, skall det rägna fulla 40 dagar därefter. Af’ ett visst
intresse i sammanhang härmed är en engelsk legend, som berättar,
att 40 dagars rägn följde på St Svithuns dödsdag, emedan den helige
mannen var förargad på munkarne, som begrafvit hans kropp på ett
annat ställe, än det han själf bestämt.

Den 7 och 8 juli äro angifna med én lie ooh en räfsa, emedan
slåttern nu vanligen böljar, och den 10, Knut, med ett kors. »Kanut
kör bonden med lian ut» enligt ett småländskt rim. Den 15 juli,
Apostla delning, har såsom kalendertecken en treudd eller runan Y,
hvars spetsar skäras af en halfbåge. Bilden växlar för olika
run-stafvar och är ej lätt att förklara. Den 19, Sara, är betecknad med
ett halfkors, den 22, Maria Magdalena, med en krona, den 24,

1 vägamot, korsväg.

’ Jfr Diplomatarium Norvegicum I, H. 2. Christiania 1849. XLVII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:07:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordmuseet/1889/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free