Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Göteborg och göteborgarne, ögonblicksfotografier af Asmodeus. I. Den Oceanska affärsmoralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Och hur går det, när en -wegentlighet’» (detta ord, som numera
är brukligt i stället för »bedrägeri», »stöld», är mycket
karaktäristiskt för den slappa moralen inom affärsvärlden) uppdagas?
Om den »oegentlige» kan i hast anskaffa medel och betäcka
bristen, så är allt åter godt och väl. Stundom behålles han i
bolagets tjänst; eljes skaffar man honom en annan plats. Ytterst
betecknande var den fest, som en kassörs bekanta för en del år sedan
tillstälde för honom för att demonstrera mot styrelsens »inhumani
-tet» att afskeda honom, sedan han begått »oegentligheter».
Och vare sig den otrogne gårdsfogden ersätter det stulna eller
ej — äfven i det senare fallet går han oftast fri från lagens straff
— söker man hemlighålla hvad som händt; på sin höjd få
aktie-egarne ett summariskt meddelande, men allmänheten anses icke ha
med saken att göra. Om tidningsprässen vill ingripa och framdraga
brottet i offentlighetens ljus, ropar man på skandal. Ty
»skandalen» ligger icke i »oegentligheten», utan endast i att man vill
offentliggöra dem. Tyvärr har det blifvit en vana, att tidningarna »af
hänsyn till den stackars karlens familj» och af andra hänsyn tiga
helt beskedligt eller åtminstone använda hartassen så mycket som
möjligt* Detta har naturligt nog den sorgliga följden, att
slappheten och »oegentligheterna» alltmer ökas, liksom ock att allmänhetens
misstroende stegras och ofta riktas mot alldeles oskyldiga personer.
Bedröflighetens kulmen inom revisorsvärlden torde ha nåtts
af den revisor i ett för icke länge sedan mycket omtaladt
rederibolag härstädes, hvilken öppet och skriftligt begärde ett par tusen
kr. af vederbörande för att tiga med hvad han visste!
Alltför ofta sakna styrelse och revisorer känslan af ansvar
— de uppbära sina arvoden, men undvika sorgfälligt att godtgöra
den skada, som genom deras försumlighet eller okunnighet kunnat
åsamkas bolaget. Man erinre sig den Möllerska katastrofen och
bristen i »De fattiges vänners» kassa: genom styrelsens — specielt
numera aflidne grosshandlaren Warmarks — lättsinniga sorglöshet
fick stadsmäklare Möller, som var kassaförvaltare, fritt förfoga öfver
kassanyckeln och reducerade genom utbyte af säkerheter kassan
med 40,000 kr.; men trots enskilda och offentliga påstötningar
gjorde hvarken hr W. eller den öfriga styrelsen någon min af att
ersätta beloppet, då Möller icke längre kunde göra det.
Äfven där visade sig det moderna revisorskapet: revisorerna
märkte bytet af säkerhet, men nämnde intet härom i
revisionsberättelsen, utan endast underrättade styrelsen enskildt’. Och detta gälde
en offentlig kassa.
Det vore sannerligen icke för tidigt, om en offentlig revision
för alla aktiebolag och kassor tillsattes af staten, så att man finge
en värkligt betryggande, öfver alla misstankar höjd kontroll.
Under de senare åren har Göteborg varit rikt på
affärskata-strofer, som i hög grad rubbat det allmänna förtroendet. Francke
började med sitt svindelföretag Handelskompaniet, och sedan
kunna vi nämna: Zethræus, Börjessons & kds fall, förorsakadt
genom vanvettigt ultimoregleringsvågspel, terminsspekulationer; Hegardt
& k:is fall genom vanskötsel, bristande duglighet och öfverdådigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
