Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Herr Roderiks giljarefärd, fem frankervisor af Axel Wallengren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gigorna spela och oboen sänder
trånande toner i natten ut.
Gilleslag brytes, litet i sänder,
älskog i luften smyger sig ut.
Rosor pa borden i purpurvin flyta —
Jungfrurna gå under natthimmel blå
samman med junkrar och svenner små,
fjerran från festen, mot svandammens yta,
der pilarne spegla sig silfvergrå .. .
Pagen vill Rodrik ur blunden väcka.
(Didrik vill »ännu en stund» sig sträcka!)
Då börjar Roderik hiskeligt ryta:
»Hvar är min Elsa? Hallå . . .! Hallå . . .?!»
Ut uti parken med gubbfjät tunga,
vacklar han, ropar efter den unga.
Småningom börjar hans röst honom tryta–––––
Ännu en gång: »Hallå!» — och så
faller han kull invid svandammens yta!
Jungfrurna spotska förbi honom gå,
Junkrarne skratta och hvissla: »hå hall-»
Upp spelar väpnaren: »Tudeli dej a!
Tudeli dudeli, tudeli du!»
Långt uti fjerran herr Iwans skalmeja
svarar, som hade han väntat det nu!
— svarar med toner, som skrattande skalla:
»Tudeli, dudeli, dudeli dalla!
Här rider jag — och herr Roderiks fru!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
