Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - En populär författare (Sigurd), essay af Gabriel Ruhe - Musikrevy, af * * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Midt i denna borgerliga melodram — ty där gråtes rätt flitigt —•
får man dock stundom se små glimtar af skarp och frisk humor,
en och annan lyckad situation, såsom frierihistorien — sid. 61 och
följ. — samt en vacker episod, där äkta känslosträngar vibrera — den
Eva, sidd. 95—96.
Men någon som hälst verkligt grundad befogenhet för Sigurds,
nu dock minskade popularitet resulterar icke ur en objektiv granskning.
Grunderna till hans popularitet äro enligt min uppfattning:
hans juletidssentimentalitet, hans kaleidoskop-traditioner, den s. k.
upphöjda lifsåskådning, som han i sina böcker bär till torgs,
Små-1 ands-Posten, och kritikens långa välvilja, som väl i sin mån beror
på en allt för långt drifven undfallenhet för Sigurds utfall och
brutaliteter i sin tidning.
Men särskildt i denna bok synes mig genom sin jag-form den
falska sentimentaliteten endast hafva vunnit i osmaklighet.
En författare kan blifva populär af rent personliga grunder
eller af estetiska grunder; att Dickens, Hugo och Runeberg — sans
comparaison! — äro populära, är både rätt och billigt.
Men om Sigurd allt framgent kommer att blifva hvad man i
dagligt tal kallar en populär författare, så vet jag verkligen ingen
annan grund än möjligen den, som ligger i patron Jönssons omdöme
om sin son (sid. 99): »Gudskelof 1 Gossens anförande blef både
fosterländskt och konservativt.^
Men skall den måttstocken anläggas vid vittert bedömande,
förstår jag icke, hvarför inte korporal Blom ger ut sina memoirer?
Musikrevy.
K. Operan-, “Orfevs“ och fru Linden. — Fru Östberg och “Lohengrin". — Fröken
Labia och hennes privilegier. — “Brudköpet1’ och ‘‘Don Pasquale“. — Operans
gäst hr Rothmühl. — Hugenotterna. — Henri Marteau. — Filharmoniska
sällskapets och Musikföreningens konserter.
Kgl. Operans höstsejour har icke varit synnerligen förmånlig,
hvarken för publiken eller, påstås det, för Operans ekonomi. Trots den
mycket omtalade energien hos dess nuvarande i:ste regissör har man
tills dato icke hunnit med mer än en nyhet, »Brudköpet», och en repris,
»Don Pasquale», såvida man ej till de senare vill räkna det oförsiktiga
återupptagandet af »Ernani»? och det lyckligare af »Muntra Fruarna».
Bebådade äro sedan långt tillbaka Wagners »Walkyrian» och Mascagnis
Vännen Fritz», hvilka båda med nyfikenhet motsedda operor blifvit för
obestämd tid uppskjutna genom hr Ödmanns långvariga sjukdom, samt
Verdis »Falstaff», i och för hvilken hr Lundqvist lärer på hemväg från
sin engelska tournée göra studier i Paris.
För öfrigt har man nödtorfteligen dragit sig fram med fru Östbergs
réentrée i slutet af augusti och fröken Labias i början af oktober samt
med fjorårets repertoar; framför allt har direktionen haft en god
rädd-ningsplanka i »Orfevs», som ännu har starkt dragande kraft och som
allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
