Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Decemberbref om Gustaf Adolfs-festen, af William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eeembsr
om Gustaf Molfs-festen.
Saltsjöbaden den 9 december.
Herr redaktör!
Ni blir kanske öfverraskad att få bref från mig, dateradt
denna dag, från en annan plats än Stockholm! Er öfverraskning
förvånar mig icke alls. Jag vet alltför väl, att det är hvarje
rättsinnad medborgares plikt att på en sådan märkedag som denna
stanna kvar i Stockholm. Det är ju nästan ett deserterande jag
har begått, då jag i dag flytt från Gustaf Adolfs-festens blågula fana.
— Hur kunde* ni göra detta, William? hör jag er säga i en
mildt förebrående ton; men jag förnimmer också i detta tonfallen
underton af ironisk skepsis, som ger mig mod att säga, hvarför
jag flydde — hvarför jag svek detta enastående tillfälle att få se
hufvudstaden i all dess imposanta högtidsprakt och festbelysning.
Er milda förebråelse för mitt handlingssätt kan jag ju
fördraga. Men om någon annan i sin urpatriotiska harm skulle gå
ända dithän, att kalla mig för »idiot», därför att jag föredragit
tystnaden i en storslagen natur framför ett storvulet festbuller, så måste
jag på det allra bestämdaste opponera mig! Ty den, som, i likhet
med mig, i går förmiddag fick se ett trettiotal utkommenderade
elever från idiothemmet tåga genom staden (med blågula flaggor i
sina stackars dresserade aphänder!!), den vet nog, att idioterna icke
fingo undanhålla sin tribut till minnesfesten.
Att reflektera öfver halten och värdet af denna festkontingent
tillkommer dock mera psykiatrikern än lekmannen . . .
Men hvarför jag flydde från Stockholm?
Det var för det första af längtan efter luft och sol — och lugn.
Lugnet skulle vara en oinbjuden gäst under festdagarne —
det visste jag ju. Och solen — som vi alla saknat nu under sex
dimgråa veckor — den skulle väl ändå finnas någonstädes. Och
hvar skulle den väl trifvas bättre än i Saltsjöbadens friska, fina luft
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
