Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - En nymodig underbar historia om den dråplige junkern Don Quijote och hans trogne Sancho Pansa. Tids- och stridsbilder från Stockholms högskola, af Cervantes junior
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
miska lärare som för sin tro pä sin egen förträfflighet och på de
fäderne-ärfda. sekinernas allmakt. Den unge mannen visade redan dä en stor
benägenhet att affatta skrifvelser, en sport i hvilken han sedan lyckats
förvärfva en herostratisk ryktbarhet, ocK illustrerade redan då på ett
slående sätt den bekante Berlinerfilosofens omdöme, den där énvist vägrade
att kugga tenterande naturvetenskapsmän, emedan: »heirn kan visserligen
inte ett dugg logik, n^en det behöfver heller inte en kemist.» Dessa
egenskaper gjorde emellertid att den unge docenten icke fick det så
trefligt, och han grep därför med begärlighet tillfället att komma därifrån
och blifva tillförordnad lärare vid det dä grundlagda
hufvudstadsuniver-sitetet.
Här hade han emellertid idel motgångar. Ingen tog någon notis
om hans skrifvelser, och det oaktadt han lät både trycka och
hektogra-fera dem, och hvad värre var, det fans bland hans kolleger en annan
lärare, som var väl förfaren i alla former och som var för var unge en
sträng och oblidkelig mentor. Men det allra värsta var ändock, att denne
andre var riktig professor, dä vår lille docent ej kunde hoppas att komma
längre än att i statskalendern figurera som ordinarie lärare.
Aren gingo och utsigterna för vår unge vän blefvo ingalunda
gyn-sammare, tvärtom. Medan den andre, den riktige professorn, fick ett
allt större namn pä vetenskapens fält, och kring sin kateder samlade
en allt större skara af välförfarne ämnesvenner, fick vår Sancho Pansa
blygsamt nöja sig med att år ut och är in handleda unga tärnor och
ointresserade medikofilare i det slags högre kokkonst, sam kallas
elementär kemi. Men vanan blir tillslut halfva naturen, och han började
därför till sist att betrakta medikofilaren som ett slags högre väsen, som
det vore en universitetets stoltaste uppgift att utbilda.
Detta tyckte dock inga andra och därför blef Sancho Pansa
missnöjd. Och när man är missnöjd, gör man gärna upp program. Sancho
Pansas var lätt funnet, medikofilarne hade han förut, och att supplera
dem med ett svärmeri för ett slags högre folkhögskola med granna gubbar
O O o o o
i scioptikon var en helt naturlig sak för hans skaplynne.
Drogo sä Don Quijote och Sancho Pansa gemensamt ut på
äf-ventyr.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
