Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Ögonblicksbilder af europeisk målarkonst, af Ellen Key. I. Inledning. Konsten i Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trän solsidan. Japans konst visade Europas ett kunnande, så
triumferande fullkomligt, ett naturstudium sä innerligt och pä samma gång en
känsla för urvalets betydelse sä säker, att den förmådde ge den fullaste
verklighetssanning med det rnäst syntetiska behandlingssätt, ge såväl
bilden själf som alla de stämningar den väcker. Med en fruktblomskvist
och en fågel kan denna konst skänka hela vårens, med en iris och en
dagslända hela åbräddens färg, dess poesi, med ett par linier och
färgtoner tolka det djupaste intrycket af ett landskap.
I Europa har nu till en del genom Japans, till en del genom den
äldre konstens inflytande teckningen äter börjat komma till sin rätt inom
målningen — och det, som inom konstens öfriga områden motsvarar
teckningen, skall säkert också komma till sitt fulla erkännande, som vilkor
för äkta konstnärliga intryck. Man har återgått till kolet och radémålen,
när man vill meddela vissa sammansatta själsintryck och fina stämningar
och med full rätt, tv dessa medel äro s. a. s. mer förandligade och
där-för mer suggestiva. Färgen är som en stolt kvinna och beviljar den föga
eller intet, hvilken ej älskar henne för hennes egen skull. Det är
därför lika lyckligt för målarkonsten, när det, hvilket icke i första rummet
är färgintryck utan tanke eller stämning, tolkar med andra medel än
färgen, som det är olyckligt för denna konst, när icke färgglädjen jublar
öfver allt, där färgintryck verkligen erhållits och meddelas.
De stora uppgifter, som särskildt nutidens målarkonst tumlar med,
det är att förena eh fast, stark teckning, träffsäker som Japans, med bredd,
djup, glöd i färgen; att genom måttfull dekorativ stilisering erhålla mera
allmängiltiga, typiska uttryck och på samma gång genom dessa typer
uttrycka hela det modäma, sammansatta själslifvet i dess individuella
af-skuggningar ; att finna en syntetisk stil, som aflägsnar det oväsentliga och
samlar all makt hos det väsentliga, och ämnen, hvilka uttrycka de
djupaste momenten i människans själslif, utan att dock denna stil aflägsnar
sig från naturen och utan att dessa ämnen tillhöra det för konsten
out-sägbara.
Att flera af dessa svårförenliga kraf af tidens störste konstnärer
börjat fyllas, detta visar att målet icke är alldeles ouppnåeligt. Men att så
många ärligt sträfvande konstnärer icke nå detta, det beror ytterst på
den ofvan framhållna disharmonien mellan tiden och konsten.
Ty hvad nutiden minst af allt ger växt åt, det är sådana
konst-närsnaturer, hvilka, för att bruka Goethes ord, äro af naturen rätt
organiserade, så att idéerna komma till dem, otvungna som glada Guds
barn med utropet: »Här äro vi!»
Den typ, hvilken blifvit karaktäriserad som dekadentens, den medvetna,
reflexionssjuka, hamletiserande vanmakten, hvilken icke kan vilja, icke
våga, icke hängifva sig, men som har fullt upp af subtilt analyserande
förmåga, af känsligt förstående, vare sig det gäller natur, konst eller
kvinnor, denna typ kan icke skapa starka verk. Den äkta
konstnärs-naturen åter är omedelbarhet, fyllig mänsklighet, demonisk betagenhet,
o-udomlig ro i sin egen fullhet. Hans verk födas ur en stark glöd, en
mäktig lifskänsla, en djup tro på sig själf, på naturens, på lifvets
outtömlighet.
När nya ideal och nya samhällsformer tända en ny eld inom
mänsk-lisrheten och mfva den en. nv ro —- först då skall en, af n\ a lifsmoth
ö o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
