Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Än ett ord om stipendieförvaltningen vid Upsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
Den granskning stipendieförvaltningen undergår hos
kammarrätten och statsrevisionen kan påstås vara af mera formel än reel
art. En granskning, som i detta speciella fall verkligen gjorde skäl
för namnet, vore en sådan som med sträng uppmärksamhet följde
hvarje stipendiedonations öden genom årtiondena både hvad anginge
tillämpningen af donationsbrefvets bestämmelser och placeringen af
det donerade kapitalet samt hvad som billigtvis borde både
krediteras och debiteras densamma. En sådan periodvis återkommande
verkligt grundlig granskning vore ingalunda obehöflig. Då skulle,
för att taga ett ex., icke kunnat finnas anledning att fälla ett sådant
yttrande som det, hvilket herr Adolf Hedin fälde under förut berörda
kammardebatt:
»Den första gången jag fick någon erfarenhet om, huru man
handskades med offentliga donationer, var, medan jag ännu som
studerande i Upsala tillhörde Södermanlands och Nerikes nation. Af
papper, förvarade i nationens bibliotek, erhöll jag visserligen icke
juridisk bevisning, men en för mig fullt bindande moralisk
öfver-tygelse om att vissa till stipendier åt fattige studerande anslagna
medel blifvit förryckta från sitt ändamål, dragna från det syfte, för
hvilka donator gifvit sina sammansparade styfrar.» Hvad samme
talare derefter säger kan ock vara förtjänt att anföras: »Om jag
till denna min första erfarenhet skall lägga allt hvad jag sedermera
fått kännedom om i den vägen, så skulle de exempel jag kunde
anföra blifva ganska talrika och hur många skulle icke exemplen
blifva, om hvar och en här därtill ville lägga sin erfarenhet!»
Då skulle för att taga ett annat exempel det vara
vederbö-randes egen uppmärksamhet, intresse och energi och ej en lycklig
slump, representerad af på upptäcktsfärder i stipendiehäfderna
be-gifne studenter som blefve orsaken till, att till resestipendier afsedda
besparingar verkligen komme att användas för ett sådant ändamål,
i stället för att detta ändamål förbisåges och hopsparandet fortginge
in infinitum.
Då skulle måhända också undvikas en och annan af dessa
rättegångar i stipendiemål, hvilka om de tilldroge sig en allmännare
uppmärksamhet utanför Upsala måhända skulle väcka något
egendomliga föreställningar både om vederbörandes advokatoriska
skap-lynne och deras pietetsfulla iakttagande af donationsbestämmelserna
och intresse för att stipendiet skulle komma den studerande ungdomen
till godo.*)
Hvad kammarrätten kan granska tyckes egentligen inskränka
sig till exempelvis detta: Om den eller den uppgifna procenten
verkligen lemnar så och så mycket i ränta på ett uppgifvet kapital,
om när ingående balansen är så och så stor och till stipendiater,
i vissa fall äfven till inspector stipendii, räntmästare och kamrerare,
*) Nordisk Revy kommer måhända att i ett följ, häfte något skildra ett och
annat fran kanske den mest karakteristiska af dessa rättegångar, hvarvid akademien
icke sällan i flera afseenden dragit det kortaste strået. Till dess hänvisas den
intresserade till broschyren »Det stora Hedmanska stipendiet o. de akad. myndigheterna
vid Upsala universitet» år 1884 samt en i tidn. Fyris 1883 införd skrift, förskrifvande
sig från samma rättegång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
