Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Än ett ord om stipendieförvaltningen vid Upsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i86
der och fordringar». Vid 1893 års slut utgjorde dessa fordringar
(med råntefordringarnas fråndragande) 3,371,508 kr. 86 öre. Vid
samma tid utgjorde stipendiefonderna (efter afdrag af ofvannämda
Norbergska fond) 2,330,794 kr. 76 öre och akademiens egna 1,380,823
kr. 80 öre — dessa båda poster representera kärnan af universitetets
tillgångar.
Om man ser efter till hvilken ränta dessa utlånade medel äro
placerade, kommer man till rätt intressanta iakttagelser, som icke
tyckas egnade att motivera rektors betonande af omöjligheten att
få akademiens stora kapital utlånade mot skaplig ränta.
Själfva år 1888, då första räntenedsättningen å
stipendiefonderna» med stor motsträfvighet» beslöts, hade akademien (d. 3/I2) det allra
mesta utlånadt för 5 å 57a proc. Proportionerna ställa sig sålunda:
Med endast 4 proc, gingo visserligen de i riksbanken assignerade
28,916 kr. 67 öre och till 4V2 proc, sammastädes placerade 66,400 kr.
13 öre, men då dessa medel till det allra mesta i vissa fall
representera stipendiefonder och förvaltningskostnaderna i dessa
fall äro inga att tala om och stipendierna ej tyckas kunnat
göra anspråk på större ränta, så kunna dessa poster lemnas
ur räkningen. Till 472 proc, hade akademien dessutom ute
385,865 kronor 87 öre. Men till 5 pröc. hade akademien
utlånade icke mindre än 1,890,083 kronor 89 öre och till 572 proc.
390,462 kr. 62 öre; till 6 proc, en liten post å 1,500 kr. Detta
vittnar ju ej om någon så förfärligt oroväckande situation för
akademien som penningplacerare.
Ar 1890, då, antagligen med ännu större motsträfvighet, en
ytterligare allmän nedsättninga f räntan å stipendiefonderna beslöts, så
att dessa hädanefter i regeln (undantagen se nedan) godtgöras med ej
mer än 4 proc., voro utlåningsförhållandena följande: Till 4 proc.
422,848 kr. 85 öre; till 472 proc. 2,067,840 kr. 31 öre; till 5 proc.
429,402 kr. 87 öre och till 572 proc. 210,492 kr. 66 öre. Samma
erinringar som här ofvan beträffande de i riksbanken assignerade
beloppen äga tillämpning äfven här.
Man skulle kunna tänka sig, att dessa ganska hyggliga
förhållanden skulle vara stadda i en oafbruten, högst oroväckande
försämring. Men 1893 ställer det sig inte värre än så: utlånadt till
3,5 proc. 142,500 kronor, till 3,6 proc. 187,750 kronor, till 4 proc.
304,724: 78 kr., 4,5 proc. 993,292: 86 kr., till 5 proc. 1,629,480:86
kr., till 5,5 proc. 103,760: 36 samt till 6 proc. 10,000 kr. Detta
gör en medelränta af 4,7 proc.
Stipendiefondernas beskaffenhet af anförtrodt gods och deras
bebjärtansvärda ändamål, för hvilket särskildt akademien, 1 sin vackra
egenskap af en med ungdomligt varm kärlek och tillitsfullt
förtroende dyrkad Alma Mater, bör antagas ömma, göra, vill det synas,
till en moralisk skyldighet för akademien, lika oafvislig som den
borde vara kär, att se till att dessa medel omhuldas på bästa sätt
och vid placeringarna behandlas som »den mest gynnade nation».
Innan vi öfvergå till frågan om det rimliga beloppet af
förvaltningskostnader att påföra stipendiefonderna, så böra för
fullständighetens skull nämnas beloppen af de stipendiefonder, som för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
