Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Än ett ord om stipendieförvaltningen vid Upsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i87
närvarande af universitetet godtgöras med mera än 4 proc. Uti
riksbanken är sedan länge sedan förflutna tider assignerade och för
akademien oåtkomliga stipendiefondskapital 61,400 kr. 26 öre å
4TA proc, och de 4V2 proc, akademien får på dessa godtgöras ock
stipendierna. Efter 5 proc, går ett sammanlagdt kapital å 133,000
kr. Men denna höga ränta har sin förklaring däri, att den är
stipulerad som vilkor vid donationens gifvande och utgår i nästan alla
fall som lifränta och kommer i intet fall stipendiater till godo.
Medan af stipendiefonderna sålunda endast 194,400 kr. 26 öre
af universitetet godtgöras högre ränta än 4 proc., ha akademiens
egna fonder det proportionsvis bättre, ity att däraf godtgöras 137,519
kr. 57 öre med högre ränta än 4 proc.
Den stora frågan är och förblir: hur mycket bör billigtvis
påföras stipendiefonderna som förvaltningskostnader? Universitetet
har, för att hålla oss till år 1893, 4,7 proc, i medelränta på
utlånade medel, men godtgör stipendiefonderna endast efter 4 proc.
På så stora kapital, som här äro i fråga, blir en differens på 0,7
proc, ingen precis liten summa. Det finnes, säger rektor, något som
heter förvaltningskostnader (däri inbegripna afgifter för
inteckningsför-nyelser, konkursbevakuingar o. s. v.). Ja väl, det förnekas icke.
Men till hur mycket uppgå nu dessa förvaltningskostnader och hur
mycket bör man taga med i räkningen för betäckande af de af
rektor äfvenledes omnämda oundvikliga förluster ? Och huru mycket
få stipendieräntorna ge i bidrag till aflöningen af vissa
universitets-tjänstemän? Mycket kan och får det ej gerna vara, ity att dessa
tjänstemän äro engagerade af universitetet såsom behöfliga för
förvaltningen af akademiens många hemman, och antalet hemman, hvari
några stipendiefonder äro placerade, ej torde vara något större att
tala om. Ja, med några siffror hvarken i ena eller andra afseendet
kommer icke rektor, och än en gång må här framhäfvas mitt starka
tvifvelsmål om, att man kan af akademiens i kammarrätten
förvarade räkenskaper och verifikationer äfven med största tidsutdrägt
komma till några exakta belopp i dessa hänseenden. Man torde
därför utan allt för stor djärfhet tillåta sig den suppositionen, att
fördelningen af dessa förvaltningskostnader mellan stipendieaffären
och akademiens egna sker rent af på höft.
Det finnes emellertid en annan siffersammanställning, som inte
undgår att väcka en hel del egendomliga föreställningar och som
kanske är mera vägledande till förklaringen af nämda
räntenedsätt-ningsåtgärder.
Det är denna:
1 År [-Räntegodt-görelse-] {+Räntegodt- görelse+} f. stip.-f. Stip.-fonder Akademiens egna fonder Öfverföring till reservfonden Reservfondens storlek
! 1886 5 °Å 2,187,242 i 48 1,145,980 90 30,653 ! 65 8l,068 44 i
! 1887 » 2,235,145 04 1,184,955 24 2,514 44 84,042 77
1888 4Ä % 2,153,504 78 1,351,394 58 i,5 16 14 87,411 94
i 1889 » 2,170,735 84 1,388,052 8l brist(2,i 50 68) 25,320 81 [
1 1890 4 % 2,235,110 59 1,407,716 09 27,394 77 44,435 22’
’ 1891 i » 2,273,600 35 1,405,351 14 19,377 öi 59,862 77
. 1892 » 2,335,539 71 1,362,908 49 47,047 37 8l,8l8 15 ;
18931 » ; 2,378,594 93 1,380,823 8O 33,727 |93 95>7l6 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
