Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte
- Än ett ord om stipendieförvaltningen vid Upsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J9i
och s. d. 1893, uppvisar ock en vida moderatare ökning för det
stora flertalet stipendiefonder.
# %
*
Jag vågar ej för denna gång längre taga Nordisk Revys
läsares uppmärksamhet i anspråk, ehuru ännu ett och annat redan
nu vore att säga såväl om stipendieförhållandena*) som rektors
förklaring. Jag skall endast tillåta mig den lilla erinran, att den stora
retoriska effekt, rektor sökt åstadkomma genom frammanande af
en snart sagdt oöfverskådlig rad af aktade universitetsmän, de där
genom den om- och åtalade artikeln skulle blifvit stämplade som
ärelösa skurkar, vid lugnt påseende torde befinnas vara af allt för
artificiel natur, för att tjäna det afsedda ändamålet. Icke ens en
mycket djärf fantasi borde uti artikeln ifråga kunna med fog läsa sig till
en . insinuation, att de som klandras vidtagit sina åtgärder i syfte
att bereda sig själfva ens den minsta personliga fördel. Klandret
riktar sig mot maktfullkomligheter, maktöfvergrepp, hvarigenom
fattiga ynglingars intressen, till fromma för hvilka donatorer i
akademiens vård öfverlemnat sina ofta med försakelse samlade kapital,
obehörigen åsidosatts. Att denna indignation iklädt sig mycket
skarpa former, har sin förklaring och sin ursäkt både i sakens
natur och i artikelns ursprung från den eviga ungdomens stad, där
känslorna svalla högt både i hänförelse och hetsighet och där ju
t. o’, m. åldrige hrr professorer både på fredlig strät och på
krigsstråt icke sällan visat sig besitta ungdomligt lifliga känslor. För
öfrigt har det väl vid denna stipendieräntenedsättningsfråga som
vid så mycket annat både i den akademiska och utomakademiska
verlden gått så till, att endast ett fåtal, ett mycket litet fåtal af de
som haft att i saken besluta och varit närvarande — d. v. s. i
detta fall närmast vid 1888 års räntenedsättning — haft intresse,
tid eller ens förmåga att sätta sig fullt in i alla dithörande
förhållanden och att därför flertalet handlat på auktoritetstro.
Rörande den af rektor liksom afsiktligt endast helt flyktigt
vidrörda, aldrig uttryckligt dementerade uppgiften om
gratialutdel-ningar från reservfonden, så sammanhänger utredningen af denna
fråga med 1894 års ännu ej här tillgängliga räkenskaper. Skulle
mot förmodan hela denna speciella fräga höra till de lösa ryktenas
område, må det tillåtas att i den allra största vördnad
underställa herr rektor magnificus’ eget bepröfvande ändamålsenligheten
af att till en och annan på platsen hemmahörande eller gästande
professor, äfvensom till en och annan af de åsyftade gratialisterna
rikta några paternella råd om nödvändigheten att ha tand för tunga.
Denna utredning har icke utarbetats för att vränga bort
rektors påståenden och advocera till förmån för den om- och åtalade
artikeln i 3:e häftet, utan för att klargöra både för mig själf och
andra, huru det i verkligheten tyckes förhålla sig med stipendieförvalt-
*) Exempelvis om befogenheten af stipendie böternas uppgifna användning till
frisängar för studenter, ehuru för hvar student af nationerna erlägges, till sjukhuset
terminligen en kr. Vidare i afs. på rätten att förena flera stipendier på en hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 20:07:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1895/0197.html
