Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Än ett ord om stipendieförvaltningen vid Upsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
jag funnit, att ökningen var för det året för de allra flesta
donationerna ytterst obetydlig, ja i somliga fall nedgående ända till några
ören (exempelvis A. L. Levinska 12 öre, Stenhammars 13 öre).
Ökningen för c:a 120 stipendiefonder uppgår under året ej till 100
kr. Ingen ökning har skett uti c:a 20 fall. Däremot har
minskning inträffat i c:a 12 fall.
Häremot har i c:a 20 fall ökningen för 1893 af
stipendiefonderna uppgått till belopp öfverstigande 100 kr. Men denna ökning,
äfven där den är mer betydande, låter utan svårighet förklara sig.
En del af dessa stipendier äro nämligen släktstipendier och ha därför
icke kunnat utdelas (ex. Bergiiska, ett Nilsson-Aschanskt, Nisserska).
Om andra t. ex. Bjurzonska, jubelfeststipendierna, några
Nilsson-Aschan-ska m. fl. är föreskrifvet, att en helårsränta skall periodvis läggas till
fonden. Andra ha besparingsfonder; från andra skola afsättningar
göras till resestipendiers bildande.
N:r 3 af rektors med största eftertryck framhäfda slutsatser
innehåller, att så godt som alla stipendiers grundkapital ha i större
eller mindre mån ökats.
Må så vara, men därmed är dock först och främst icke alls
bevisadt, att dessa grundkapital fått all den ökning, som vederbort,
just i följd af den ofta berörda användningen af räntedifferensen.
Bidrag till dessa ökningars historik ha ock det föregående lemnat
dels genom tablån å s. 188, dels ock genom hvad nu anförts om
ökningar och minskningar under 1893 och äro, vågar jag tro, i
verkligheten mer upplysande än de speciella, »på måfå» tagna, af
rektor lemnade uppgifterna uti frågavarande fall. Som bevis anför
rektor nämligen förhållandet mellan följande 5 stipendiefonder den
31 december 1883 och s. d. 1893, nämligen Ahlöfska, Hedenströmska,
Nilsson-Aschanska, Nisserska och Sederholmska, af hvilka den första
ökats med i ruiidt tal 458 kr., den andra med 2,415, den tredje
med 18,546, den fjärde med 19,012 kronor samt den femte med
11,263 kronor.
Var ock detta urval en händelse, så var det emellertid en
händelse, som såg ut som en tanke. Om det åter på längden skall
visa sig vara en fullt lycklig händelse eller tanke, det kan verkligen
sättas i fråga. Ty det förhåller sig med de fyra, hvilkas
grundkapital undergått en nämnvärdare ökning, på sätt som följer:
Det Hedenströmska stipendiet skall, vid stipendiats afgång,
stå ledigt ett år och räntan gå till fondens förökning.
Nilsson-Aschanska . stipendiet har dels ett (numera 3) släktrum, som icke
alltid varit besatt, och dels skall därjämte vid hvarje ledighet af
nationerna en helårsränta läggas till kapitalet. Det Nisserska (på
1,000 kr.) är uteslutande ett släktstipendium, som under tiden i
fråga icke tyckts vara utdeladt mer än ett par år. Vid det
Sederholmska är fogad en reservfond etc.
Dessa äro således alltför säregna och speciella fall för att hvad
som händt med dem skulle kunna generaliseras till en allmän regel
eller tjäna som illustration på hvad som gäller för alla eller ens de
flesta stipendiers grundkapital.
En uppgjord tablå, jämförande förhållandena den 31 dec. 1885
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
