Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Organismernas energikällor, af Bengt Lidforss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Det har varit botanisterna förbehållet att tills vidare ge svaret på
denna fråga. För att bli åtkomligt och brukbart för djuren måste
solljuset först uppsugas af växterna och i dem omformas till ett annat slag
af kraft (potentiel energi): detta sker, då växterna af kolsyra och vatten
bilda brännbara näringsämnen och härvid förbruka en del af solljusets
lefvancle kraft. Vid de bildade näringsämnenas förbränning — vare sig
detta sker i djur- eller växtkroppen — blir denna kraft åter förnimbar
i form af värme, som i sin ordning, liksom i ångmaskinen, kan
öfver-föras till mekaniskt arbete. Växterna äro djurverldens stora
energi-magasin och växternas kraftkälla är ljuset — så lyder lifvets första lag.
På allra sista åren har man emellertid upptäckt organismer, hvilka
liksom de typiska växterna själfva fabricera sina näringsämnen, utan att
dock behöfva anlita solljusets hjälp. Dit höra i främsta rummet de s. k,
salpeterbaklerierna, hvilka erhålla den för lifsprocesserna nödiga energin
genom att förbränna ammoniak till salpetersyra; hit höra svafvelbakterierna,
som förbränna svafvelväte till vatten och svafvelsyra, och till dessa
ansluta sig äfven järnbakterierna, hvilkas kraftkälla ligger i syrsättningen af
kolsyrad järnoxidul till jämoxidhydrat.
* *
’ *
Växtvärlden är alltså den breda kanal på hvilken solljuset strömmar
in och blir till drifkraft för djurvärldens maskineri. Men hur går detta
till? På hvad sätt omvandlas solljuset till den kraft, som kommer vårt
hjärta att klappa, vår arm att höja sig och vår hjärnas molekyler att dallra
i tankealstrande falanger? Huru kan plantan förvandla eterns lätta
vägar till den kraft, som kommer dess rötter att spränga sönder klippan och
blomman att vända sig mot solen 1
Innan vi söka besvara dessa frågor, för så vidt det för närvarande
är möjligt, låt oss lifva upp några gamla minnen från fysiken, utan att
afskräckas däraf att vetenskapens språk inte klingar romantiskt!
Hvad är kraft *) — så lyder den första frågan, som tränger oss till
mötes. Fysiken svarar: kraft är hvarje orsak till rörelse eller till
förändring i en rörelse.
Då kulan från ett gevär splittrar en planka, så att flisorna flyga at
olika häll, är orsaken till flisornas rörelse tydligen kulans fart d. v. s.
kraften är här själf en rörelse. Men det var krutet, som slungade kulan
ur gevärspipan. Så länge detta ännu ej antändts, var dess kraft
oveik-sam, men orsaken till kulans rörelse var dock för handen i krutet, ehuru
den trädde i verksamhet, blef aktuel, först när gnistan från knallhatten
slagit igenom.
Det fins alltså två slags krafter: en sådan kraft, som själf är rörelse,
kallar man lefvande kraft, en sådan kraft däremot, som orsakar rörelse
utan att själf vara i rörelse, kallas potentiel energi eller spännkraft.
Läran om energins oförstörbarhet säger nu, att lefvande kraft
vissci-igen kan förvandlas till potentiel energi och tvärtom, men att en kralt
*) Ordet kraft i dess här använda betydelse bar införts i fysiken af Mayer och
Helmholtz; samma sak betecknades af Rankine och Joule med namnet energi, som
äfven vunnit burskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
