Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte
- Två skizzer af Carl Filipsson
- På kapplöpningsbanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två skizzer
af
Carl Filip§son. *)
På kapplöpningsbanan.
Det kan väl nu vara en tre, fyra är; sedan jag en dag af ren
händelse kom att stanna i Berlin.
Jag hade ströfvat rundt en del af Europa, hälft såsom turist, halft
såsom en, den där söker slå ihjäl tiden, och till detta ändamål finner
resor lämpa sig bättre än kort och alkohol och var nu nästan trött på
dessa irrfärder. När jag en grådaskig oktoberafton mellan bangården och
hotellet tröttat mina ögon .med att stirra på det rägnbågsliknande
skimmer, gatlyktorna utstrålade mot den fuktiga luften, var det mig därför
en sådan lisa att komma in i Hotel Nationals varma, klart upplysta
ve-stibul, att jag beslöt stanna öfver några dagar!
* *
*
Det blef så småningom veckor af dagarne. Jag hade tagit del af
det mesta och bästa Berlin har sevärdt och under tiden gjort
bekantskap med en mängd af dessa tyska officerare, så strama och
otillgängliga vid första påseendet, men så älskvärda och angenäma, då man
lyckas komma dem närmare på lifvet, hvilket jag, tack vare ett par
rekom-mendationsbref, kunnat.
En afton, jag tror, det var den tjugonde oktober, satt jag med
några af dessa mina nyförvärfvade vänner i Café Bauer efter en glad
middag. Samtalet rörde sig nästan uteslutande om kapplöpningar, och,
ehuru jag ej är sportsman eller hästkarl till yrket, rycktes jag ofrivilligt
med af den entusiasm, som lifvade alla.
Det var i synnerhet en af sällskapet, en ung dragonofficer, löjtnant
von Salow, som tycktes på fullaste allvar ha svurit sportens fana, och
hans ord och gester gjorde det starkaste intryck på* mig.
Han var idealet för en ung kavallerist. Smärt, blond, af
medelhöjd, och med ett ansigte, hvars energiska och djerfva drag manade fram
den tanken, att han en dag skulle rida i spetsen för en kavalleribrigad,
fastän hans axelklaffar ännu blott buro sekondlöjtnantens gradbeteckning.
Gripen af en känsla af starkt intresse för den unge officeren,
började jag inleda ett samtal med honom och försökte, så som vi civilister
*) Såsom prof meddelas dessa skizzer af en nu i vår under denna signatur
debuterande militär och medlem af svenska aristokratien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 20:07:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1895/0282.html
