Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte - Till Mistralen, en dansvisa af Friedrich Nietzsche, öfversatt af Albert Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ØlTUbt-afeia.
En dansvisa af Friedrich Nietzsche.
Vind, som jagar molnens hopar,
mördar kvalmet, himlen sopar,
brusvind, hvad jag älskar dig!
Äro vi ej samma skötes x
förstlingsskänk och gå till mötes
samma lott i ödets krig?
Här på klippans glatta fotstig
dansande jag ilar mot dig,
dansar i den takt du gaf,
du som, friast bland de våra,
utan segel eller åra
springer öfver vilda haf.
På ditt rop jag strax dig kände,
hän till, klipporna jag rände,
hän till strandens gula vall.
Hell! då bröt du öfver branten
ren och klar som diamanten
hej dlös som ett vattenfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
