Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Madame Blavatsky som religionsstifterska, af Karl af Geijerstam. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
litteratur och värkliga kännare af occultism och ■ cabbalism upphör denna
beundran snart.»
Isis hade emellertid god framgång och torde hafva inbringat icke
obetydligt, så att madame Blavatskys fruktan för den närmaste framtiden
icke behöfde vara så stor. Äfven det teosophiska samfundet synes i
allra första början hafva gått bra, och det var blott en sak, som
förorsakade det lilla barnets föräldrar oro, och det var misstron från
spiri-tisternas sida. »De ortodoxa amerikanska spiritisterna», säger Solowyoff,
märkte med ens, att Blavatsky och Olcott hade »öfvergifvit saken» och
börjat med något, som ännu var oförklaradt, men som i alla
händelser var nytt och fiendtligt.»
Roligt är att se, hur madame Blavatsky, glömsk af alla sina
föregående uttalanden om sin beständiga kärlek till spiritismen, genast är färdig
med att uttala såsom visst, att occultismen städse legat bakom hennes
föregående spiritistiska sträfvanden. Hon skrifver den 6 december 1875:
»Alla spiritister till och med i England äro nu mycket upprörda öfver det
Theo-sofiska samfundet, emedan de veta, att jag kläckte ut det; men om vi ej rufvat därpå,
skulle vi aldrig i lifvet tänkt på att intressera oss för spiritismen och studera den.-
Det är samma spiritism men under ett annat namn. — — Och det är en annan sak,
som gör att allmänheten har motvilja mot oss: samfundets regler äro så stränga, att
det är omöjligt för en person, som på minsta sätt haft att göra med några mindre
vackra affärer, att blifva medlem. Inga anhängare af fri kärlek, ateister eller
positivister få tillträde till samfundet.»(l)
I hennes föregående bref var det blott spiritism och spiritism och
spiritism; hon hade egnat sig däråt i. tio år, ville inviga hela sitt lif åt
utbredande af denna gudomliga sanning. Och att börja med har teosofien
till syftemål att jämföra spiritismen med de gamles magi, »det är samma
gamla spiritism, men under en annan form». Men det dröjer ej länge
tills det heter i ett bref till Aksåkoff: »Jag har egnat hela mitt lif åt
studiet af den gamla cabbalan och occultism, de »occulta vetenskaperna».
Snart är brytningen med det gamla lägret fullständig, och teosoferna lysa
allt hvad spiritism heter i bann, såsom de göra än i dag.
Emellertid är utvecklingen tydlig: först spiritism, så andlig spiritism
utan fenomen, så brödernas af Luxor evangelium, så studiet af magi på
spiritistisk bas, så studium af magi, sedan occultism med svag, men allt
mer sig ökande hätskhet mot spiritisterna.
Innan madame Blavatsky lemnade Amerika hade hon en bitter
kamp med mediet Home, som sade, att åtskilliga spiritistiska fenomen,
hvari hon haft del, voro bedrägliga. Skandalen måtte varit svår, ty
madame kom i värkligt berserkaraseri, sådant, som hon visade vid den
Hodgsonska undersökningen, och såsom vi senare skola se, vid
brytningen med Solovyoff. ». . . i sju oändliga bref», säger denne, »på omkring
fyrtio stora sidor. Hon ångrar och hädar våldsamt, hon berättar sådana
historier, som en annan skulle hålla hemliga, hon släpar in sina vänner
och släktingar och förklarar, att hon icke vill något ondt och förlåter
alla, och så plötsligt tar hon af sin mask af beskedlighet och godhet,
och visar djäfvulens hof. Hon förklarar, att om Home icke håller
munnen, skall hon begagna hvarje tillfälle att offentliggöra och sprida de
mäst förskräckliga och upprörande historier om honom — hon omtalar
äfven, hvad de skulle innehålla — ty hon är tvungen att försvara sig
själf. Hon söker sätta skräck icke blott i Home utan äfven i dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
