Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Madame Blavatsky som religionsstifterska, af Karl af Geijerstam. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Här finna vi tydligen början till hennes omsvängning. Hon ser,
att spiritismen förlorat i intresse, och söker sig därför famlande fram efter
något annat. Under sitt gräfvande i mysticismen har hon helt naturligt
stött på åtskilliga i nittonde århundradet skrifna arbeten i occultism, och
med sin utomordentliga fyndighet och smidighet kastar hon sig öfver
det nya materialet, men vid teosofiska samfundets bildande har hon alls
icke lämnat spiritismen åsido. Samfundets arbeten hafva just spiritismen
till utgångspunkt, och hon har icke en gång tagit afsked af John King
eller med andra ord: vid bildandet af teosofiska samfundet hafva
bröderna i Tibet ännu icke blifvit uppfunna. Hon skrifver nämligen
till Aksåkoff: »Jag håller nu på att skrifva på en stor bok, som jag
på John’s råd* ämnar kalla »Dyrk till de mystiska portarna». John är
naturligen John King, hennes gamle andevän, som skickade Olcott till
Havanna. Huruvida hon vidare talade om John King till sina amerikanska
vänner, torde vara ovisst, ty hon hade, innan det teosofiska samfundet
började, predikat Brödernas af Luxor evangelium, enligt hvad mr Lillie
uppgifver. Dock torde detta gyckelspel haft kort varaktighet och varit
blott en svag föregångare till mästarne i Tibet.
Den bok, som John nu rådde henne att kalla: »Dyrk till de
mystiska portarna», blef »Isis unveiled»’, att den ej fick det namn John
King tillrådde, tyder ju på att hans afsättning ej var långt borta.
»Isis unveiled» väckte stort uppseende, och dess ekonomiska
resultat torde ej varit obetydligt. Att den ej har något vare sig litterärt
eller vetenskapligt värde torde vara säkert. En amerikansk orientalist
mr WM Emmette Coleman har nedlagt ett betydande arbete på att
undersöka madame Blavatskys arbeten. Såsom ett appendix till
Solo-vyoös bok följer en resumé af de lesultat han kommit till. I Isis unveiled
påträffade han omkring 2,000 ställen, som utan direkt hänvisning voro
afskrifna från andra böcker. Genom noggrann analys fann han att vid
kompilationen af Isis omkring 100 böcker voro begagnade. Från
omkring 1,400 böcker äro citat hämtade till Isis, 1,300 af dessa har
madame Blavatsky fått kännedom om i andra hand. De böcker, som hon
användt, hafva nästan uteslutande varit från 1800-talet. Endast en af
de gamla och rara böcker, som nämnas och citeras, var i hennes ego
— Henry More’s Immortality of the Soul, offentliggjord på 1700-talet.
Coleman uppräknar en hel mängd böcker, från hvilka citat hämtats, och
anför äfven flere bestämda ställen i Isis, som äro direkt tagna ur andra
böcker.
Solovyoff säger om Isis: Det är en amerikansk bok, som
efter-sträfvar effekt, den är präktig som spekulationspublikation. Det är en
kompilation af hvarjehanda mystiska och kabbalistiska skrifter med här och
hvar inströdda skarpa anmärkningar, polemiska utfall och stundom
rysliga förvrängningar. Det fins intet system i boken, och i det hela herskar
den fullkomligaste oreda; den är ett riktigt sammelsurium. Utan tvifvel
skall den, som är fullkomligt obekant med ämnet, nästan med
nödvändighet komma att tro, att författaren i alla händelser besitter omåttliga
kunskaper och lärdom. Men med växande bekantskap med ämnets
* Kurs, af mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
