Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - På redaktionens bord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
De af våra läsare, som äro intresserade af akademiska stipendieförhållanden,
böra uppmärksamma ett, antagligen i anledning af Nordisk Revys bekanta ariiklar,
till tidskriften nyligen insändt arbete, som utgafs förlidet år af Edv. Hjelt om
»Stipendier och stipendiefonder stående under det finska universitetets förvaltning».
Af detta mycket sakrika och öfverskådfigt utredande arbete finner man att det finska
universitetet godtgör stipendiefonderna 5, 5 Va ja t. o. m. 6 proc., hvarjämte uppgifves
att differensen mellan den erhållna och den godtgjorda räntan är mycket obetydlig.
I ersättning för bokföring och redovisning uppbär universitetskamreraren en tiondedels
procent. Ar 1893 utdelades af allmänna medel 68,135 mark som stipendier och från
enskilda donationer 40,080 mark. Samtliga enskilda stipendiefonders behållning
uppgick 1890 till cirka 1,035,700 mark, hvilket belopp visar nära på en fördubbling
sedan 1870.
Ch. Rappoport, Die sociale Frage und die Ethik, Bern 1895, 2:te aufl., är
utgifven af Socialpolitischer Verein i Bern.
P. A. Norstedt & Söners för lagskatalog för åren 1823 — 1893 med ett
supplement för 1894. En stor bokförläggarfirmas föriagskatalog representerar alltid
en betydande insats i svenskt kulturlif och måste därför alltid vara af intresse och
värde, och med denna katalog är förhållandet det i synnerligen hög grad. Men det
är dessutom något särskildt med denna katalog, som gör den ännu värdefullate och
till en i vissa afseenden ypperlig referensbok. Det är den detaljerade förteckningen
öfver innehållet i de tidskrifter och offentliga samfundshandlingar, som genom firman
utgifvits.
Carl Rogbergs tal: »Gustaf Adolfs minne» till ungdomen vid norra latinläroverket
i Stockholm är på vers och består af en rojalistisk panegyrisk inledning till den
nuvarande konungen och en till ungdomens uppbyggelse anordnad Gustaf-Adolfshistoria i
sammandrag. Det rojalistiskt panegyriska är af den öfverdrifna art, att i vår tid borde
sådant egentligen ej passa i andra tal än sådana som hållas i frimurarorden eller af
uppåtsträfvande ämbetsmän vid kungabesök i landsorten. Men betänkligt och
förunderligt är att en lärare i historien ännu i våra dagar finner med sin uppgift förenligt
att vänja sina lärjungar vid ett så uppskrufvadt betraktelsesätt, äfven om det gäller en
konung, ty nog borde ungdomen lära sig inse, att en monarks betydelse för vår
utveckling ej kan vara så kolossal, som hr R. framställer.
Under titeln: Observatör, smått och godt från riksdagen m. m., har signaturen
Halifax utgifvit två broschyrer till belysande af riksdagsföreteelser. Förf, vill gälla för
konservativ och därom vore intet att säga, om det vore något mera värdt med dessa
broschyrer som taga på sig en viss farbroderligt rådande pretentiös ton, om än något naiv. Hvad
särskildt den första broschyren angår, så vittnar den icke om någon högre grad af
observalions-och karakteriseringsförmåga, den är bra mycket en soppa kokad på en spik. Men
man far väl hoppas, att förf., som visst icke förefaller utan begåfning, skall, då han
fått vara med litet längre och på närmare håll iakttaga våra riksdagars och enskilda
riksdagsmäns göranden och låtanden, låta sin uppfattning både af personer och ting
modifieras och förvärfva sig en mera öppen blick för det så att säga både kollektivt
och individuelt karakteristiska. Då skall han väl icke längre göra sig skyldig till en
så naiv och godtköpsartad personkarakteristik, som nu af hvarjehanda enskilda
riksdagsmän, enkannerligen af »hofmarskalken». Han tyckes inte ha en aning om
fattigdoms-beviset, beviset på politisk dekadens för en första kammare, ett stort parti att ha en
sådan ledare. Och i den besynnerlige hr Ljungman ser han ett statsrådsämne!! Nej
hör på den! Som det nu är, hade hans betraktelser egentligen passat mera på snart
förglömda tidningsartiklars plats i några tidningar af — ja hvad skola vi säga, Svenska
Dagbladets eller Vårt Lands värde. Något nytt och originelt ha vi icke lyckats
upptäcka i dessa broschyrer.
Ernst Lagus, Förklaringar till Fänrik Ståls sägner, samt Egnlish Reader, a
collection of tales and poems redigerad af Elin Forsten och Anna Bahnhof, äro tvenne
på Hagelstamska förlaget utgifna skolböcker, som böra observeras äfven hos oss.
Den förra är af intresse och nytta äfven utanför läroverken. Den åtföljes af en karta
öfver Finland 1808, innehåller förutom en lefnadsteckning af Runeberg en redogörelse
för finska kriget 1808—09, förklaringar till sägnerna samt — det icke minst
intressanta —- utförliga notiser om de i sångerna omtalade personer och orter. Den andra
läroboken har den stora förtjänsten att ega ett innehåll valdt från den nyare engelska,
litteraturen, och urvalet synes verkstäldt med god urskilning och smak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
