Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Herr Wirsén, af Edvard Alkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^err UOirsén.
Det är allom bekant, att herr Wirsén är en mycket stor
kritiker. Han har rent af alla officielt giltiga betyg på att vara vårt
lands allra störste. Den enklaste rätt och billighet kräfver ju
följaktligen, att man bor vörda honom, tro på honom och, om man
råkar vara kritiker, i sin kritik följa honom. Eljes tror eller dömer
man dumt och gör därigenom både sig själf och andra oberäknelig
skada. Att i tankar, ord eller gärningar hålla sig fjärran från
herr Wirsén, det är nästan att hålla sig fjärran från idealet, och
man vore ju knappast människa, om man kunde önska något så
förskräckligt.
Men ack — våra önskningar! Äfven när de äro som
frommast, kunna de vara som tommast. I följd af vår naturliga
människas bristfullhet blifva de så sällan uppfyllda. Lika, svårt som
det är att nå idealet, huru mycket man än längtar därefter, lika
svårt är det att på det rätta sättet tro herr Wirsén och lika svårt
är det att följa honom. Och för en kritiker är det allra värst.
Orsakerna därtill kunna vara mångahanda, och de starkaste äro
följande två: dels äro herr Wirséns domar af en oändligt skiftande
mångfald, dels är också det skarpsinne, som förestafvat dem, i
motivens anläggning så konstrikt, att man trots den ledning,
domsluten gifva, i hvarje nytt fall löper fara att tro miste, när man tror
att man tror rätt, och att döma klumpigt, när man efter att hafva
underordnat sitt omdöme under hans, inbiliar sig att döma både
skarpt och fritt.
Huru råda bot för detta? Någon bot skall väl finnas, och
att bot verkligen behöfves, det är så visst, att den som upptäckte
boten väl kunde hafva rättighet att prisas som den svenska
mänsklighetens välgörare. Är det en oädel sträfvan att vilja vara sitt
folks välgörare? Liksom herr Wirsén tror jag det ej, och därför
skulle en af mina käraste önskningar vara uppfylld, om jag kunde
få utreda det inre sammanhanget i herr Wirséns kritik, att ingen
hädanefter kunde taga miste om dess verkliga beskaffenhet.
Botemedlet heter naturligtvis klarhet, och jag har sökt komma till klarhet
angående herr Wirsén. Med ödmjukt sinne och med anlitande af
all min flit har jag genomgått de inemot 1300 utslag mästaren
allaredan fällt utslag i litterära mål; och genom en samfäld
användning af den induktiva och deduktiva metoden tror jag mig
ändtligen hafva uppspårat några af de viktigaste biand de, om ej i
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
