Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Om folkskolor i allmänhet och den svenska i synnerhet, af Dionys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Om folkskolor i allmänhet och den svenska
i synnerhet.
I Philadelphia i Nordamerika dog 1831 en lustigture, som af sin
kolossala förmögenhet testamenterade 2 millioner dollars till upprättandet
af ett uppfostringsinstitut för fader- och moderlösa gossar. Institutet kom
till stånd och är vidt bekant under namn af Girard college. Men nästan
ännu större ryktbarhet än själfva institutet har en stiftarens
testaments-bestämmelse vunnit. Och den bestämmelsen kan man väl kalla »shocking»:
Ingen andlig, ingen prästman får ens som besökande sätta sin fot inom
institutets område för att nu ej tala om att ingen dylik får sitta såsom
direktionsmedlem i dess styrelse.
I denna en enskild testators förbudsbestämmelse ligger en
grundsats uttalad, som väl kan ge anledning till eftertanke, en grundsats, som
dessutom också — fastän något mindre rigoröst — år tillämpad i flere
land.
»Segern vid Sadowa har den tyske skolläraren vunnit», ropade på
sin tid engelsmännen, hvilka med sitt praktiska förstånd lätt insågo att
preussarnes öfverlägsenhet öfver österrikarne i främsta rummet var andlig,
och att denna öfverlägsenhet härstammade från skolan.
Både England och Frankrike skyndade att omorganisera sitt
folk-skoleväsen för att, åtminstone hvad på skolan berodde, undvika att bli
efter i den nationernas intelligenstäflingskamp, som stundom — fast gudi
lof mera sällan––-pågår med sabel, krut och lod, men alltid — i
fabriker och verkstäder — med häfstänger, remledningar, pistonger och
kugghjul, skapade af mänsklig hjärna och ledda af mänsklig hand.
Särskildt i Frankrike, som 1870—71 till sin skam och skada också
lärde känna den tyske skollärarens öfverlägsenhet, undvek man vid denna
omorganisation Tysklands — om ock med deciderad statsöfverhöghet —
blandade system och tog steget ut till folkskolans fullständiga
sekularisering. Lagarna af den 28 mars 1882 (sur la laicité des programmes)
och den 30 oktober 1886 (sur la laicité du personnel) utestängde de
andlige från allt inflytande i skolan. Och därvid har det, trots ett och
annat försök i motsatt riktning, förblifvit.
Önskvärdheten af skolans skiljande från kyrkans förmynderskap
föreligger, sedd från alla synpunkter, och denna önskvärdhet har under
tidens lopp ingalunda blifvit mindre.
Frågan om skolans sekularisering är helt enkelt en specialform af
den gamla frågan: Har staten öfverhöghet öfver kyrkan (kyrkorna) eller
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
