Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Madame Blavatsky som religionsstifterska, af Karl af Geijerstam. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
»Förbundet med Arya Samåj», säger Lillie (sid. 68), »blef ej
långvarigt. Öfverste Olcott kallade den indiske läraren en humbug. På
Chicagokonferensen (Religio-Philosophical Journal, sept. d. i6:de 1893)
omtalar mr Coleman, att Dayånanda Saraswati förklarade madame
Blavatsky och öfverste Olcott för bedragare, och att de fenomen som
företeddes af dem i Indien, grundade sig på mesmerism, på förhand
till-stälda anordningar och. skickligt utförda taskspelarekonster.»
Emellertid lärde madame Blavatsky säkerligen mångt och
mycket genom sin beröring med Arya Samåj. Framför allt torde hon hafva
riktigt kommit till insikt om nyttan af att hafva ett hemligt
brödrasam-fund bakom sin rygg. Enligt en uppgift af Max Müller (Biographical
Essays sid. 177*) skall Dayånanda Saraswati hafva sökt efter
Mahat-merna i öfre Indien. Madame var så klok, att hon i stället flyttade
dem till ett ännu mera otillgängligt land: Tibet.
Ehuru, såsom madame skrifver till Aksåkow, The Theosophist
började utgifvas i Bombay 1879 på våren, var dock samfundets läge
skäligen klent, ända tills den egentliga perioden af underverk började, den,
som i så starka fäigei skildrades af Sinnett i Den dolda verlden. Denna
period torde vara ganska välkänd för svenska läsare. 1880 kom
madame Blavatsky första gången i mr Sinnetts hus. I dennes hem och
inför hans anförvandter regnade det sedan fenomen af den mäst
förvånande beskaffenhet: en tekopp uppgräfdes ute i skogen på det mäst
oväntade ställe, godt vatten framtrollades ur en butelj, som förut var tom,
bref föllo från taket, hittades i träd, kommo flygande genom luften o. s. v.
Äfven Adyar, det teosofiska högkvarteret, var en härd för dessa fenomen,
sedan makarne Coulomb på madame Blavatskys begäran kommit dit för
att omhändertaga husets ekonomi.
Liksom alltid sökte madame Blavatsky efter inflytelserikt folk. Mr
Sinnet var vid tiden för deras bekantskap utgifvare af »The Pioneer»,
en mycket betydande indisk tidning. Mr Sinnett hade goda
förutsättningar för teosofien, då han förut sysslat något med spiritism. En
annan aqvisition gjorde hon vid samma tid nämligen mr Hume, en mycket
framstående embetsman. (Dock öfvergaf han samfundet och skref 1883
till madame Blavatsky, att han visste, att hon skref alla Morya-brefven
och åtminstone somliga af K. H:s, d. v. s. Koot-Hoomis).
Dessa fenomen, hvilkas rykte spreds öfver hela Indien, väckte ett
alldeles omätligt uppseende, i all synnerhet sedan den nyss nämda af
Sinnett författade boken’ Den dolda verlden utkommit. Denna gick på
kort tid ut i fyra upplagor (på engelska) och öfversattes till många språk.
Den innehåller förutom alla andra märkvärdigheter en tillegnan, hvilken
hör till det mäst humoristiska, som vår tids litteratur har att uppvisa:
»dedikationen till mahatman Koothoomi». Det allvar, hvarmed denna
är formulerad (»med sökt och erhållet tillstånd» etc., alldeles som om
mahatman vore en furstlig person), den trohjärtade vördnad och
innerliga tacksamhet, som den apdas, allt gör, att när man läser dessa rader
i det bjärta afslöjandets ljus, som senare undersökningar kastat öfver
mahatmernas tillvaro och madame Blavatskys uppträdande, dedikationen
ger intryck af ett verkligt monument öfver den mänskliga dumheten.
* Enligt Lillie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
