Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Madame Blavatsky som religionsstifterska, af Karl af Geijerstam. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
Dessa fenomen satte lif i spelet. De gjorde, att madames namn
kom i hvars mans mun. De verkade såsom kollosala annonser. Den
omständigheten, att saken omtalades så mycket, och att fenomenen
syntes så oförklailiga, drog en massa anhängare. Den, som vågade göra
en invändning, nedtystades med förakt; misstron från mångas sida omgaf
madame Blavatsky med en helgongloria.
Synnerligt intressant är mr Sinnetts förhållande till uppkomsten af den
mystiska korrespondensen. Som bekant skref mr Sinnett en hel mängd
bref till Koot Hoomi Lal-Sing, såsom mahatmans namn lyder in extenso,
och erhöll långa bref till svar. Det var mr Sinnett, som själf gaf
uppslaget till denna korrespondens, hvarför madame Blavatsky säkerligen var
honom innerligen tacksam. I Den dolda verlden (sid. 88) står: »Jag
frågade därför en dag madame Blavatsky, huruvida, om jag skref ett bref
till bröderna och utvecklade mina åsigter, hon kunde fortskaffa det åt
mig. Jag ansåg detta knappast troligt, då jag visste, hur otillgängliga de
i allmänhet äro, men då hon lofvade att försöka, skref jag ett bref,
adresseradt till »Den okände Brodern», och lämnade henne för att se,
om det skulle leda till något resultat. Det var en lycklig ingifvelse, som
kom mig att taga detta steg, från denna ringa början har uppstått en
den intressantaste brefvexling, hvari jag någonsin varit inbegripen.»
Det var sålunda mr Sinnett själf, som var upphofsman till denna
ryktbara korrespondens med mahatman Koot Hoomi Lal Sing, hvilken
korrespondens förmedlades af madame Blavatsky.
Det är väl bekant, hurusom dessa indiska fenomen, hvilka spelat
en så storartad rol i och för teosofiens utveckling och spridning, inom
kort afslöjades såsom den lumpnaste humbug genom den s. k.
Hodgson-ska rapporten. Jag hänvisar den, som vill taga närmare kännedom därom,
till Proceedings of The Society for Psychical Research December 1885,
Vol. III*. Ett kortfattadt utdrag af densamma, hvilken är mycket
vidlyftig och särdeles tungläst, återfinnes i en af mig år 1892 utgifven bok
Modern vidskepelse (se sid. 46—79).
Mr Hodgsons undersökning har till full evidens ådagalagt, att
madame Blavatsky i en mängd fall gjort sig skyldig till påtagligt
bedrägeri. Teosofemas försvar för sin prestinna är ytterst klent, ja, jag kan
icke annat än säga, att en väsentlig del af oärligheten återfaller på
madame Blavatskys försvarare till följd af det sätt, hvarpå försvaret för
hennes person sköttes. Som bekant kom den Hodgsonska undersökningen
till stånd till följd däraf att monsieur och madame Coulomb ijtspredo rykten,
att fenomenen hvilade på bedrägeriets grund. Och en del för madame
Blavatsky mycket besvärande omständigheter kommo i dagen genom bref,
som hon skrifvit till madame Coulomb. Teosofemas svar kan i korthet
sammanfattas i följande uttalande af mrs Besant: »Alltsammans beror på
makarne Coulombs sannfärdighet.»
Detta påstående är helt enkelt osant; det är beklagligt att en
person sådan som mrs Besant kunnat förmås att fälla ett så osannfärdigt
yttrande.
* Dessa Proceedings of The Society for Psychical Reseaich finnas tillgängliga
å kungliga biblioteket i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
