Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Madame Blavatsky som religionsstifterska, af Karl af Geijerstam. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
sid. 185. Jag rekommenderar detta stycke teosofi till en hvar, hvars
förstånd ännu icke genom studiet af teosofiska skrifter blifvit fullkomligt
»ockult». De båda texterna, prof. Kiddles och herr mahatma Koot
Hoomi Lal Sings stå bredvid hvarandra. Det finns ingen möjlighet att
bortresonnera likheten, och dock var prof. Kiddles tal tryckt ett år i
förväg. Hur kunde då mahatman utgifva en annans opus för sitt? och
i all synnerhet en spiritists? »Ett bref från Tibet», säger mr Lille, »gjorde
saken om möjligt värre». Det synes också för läsare utan »ockult»
förstånd vara den naturliga följden af de förklaringar, som mahatman ger.
»Det ifrågavarande brefvet», skrifver Mahatman, »författades af mig under en
resa på hästryggen. Det dikterades på tankens väg till och precipiterades
af en ung chela, ännu oerfaren i denna gren af psykisk kemi...............Jag
var fysiskt uttröttad af en oalbruten ridt på fyrtioåtta timmar och till
hälften sofvande (äfven i fysisk mening). Dessutom hade jag ganska
vigtiga ärenden att psykiskt uppmärksamma, och därför återstod föga utaf
mig att egna åt brefvet* . . . Då jag på grund af vår korrespondans
och edra förhållanden och vänner i Simla hyste intresse för
fenomena-listernas framsteg, hade jag ett par månader förut riktat min
uppmärksamhet på de amerikanska spiritistemas stora årliga läger-mötes-rörelse i
åtskilliga riktningar bland andra vid Lake eller Mount Pleasant. Några
af de amerikanska spiritistemas egendomliga idéer och sentenser,
uttryckande deras allmänna förhoppningar och sträfvanden, hade fäst sig i mitt
minne, och jag kom ihåg dessa idéer och yttranden alldeles oafsedt de
personer, som hyste eller uttalat dem» etc.
Denna förklaring tillfredsställer de teosofer, som gått så långt, att
de ej kunna vända om igen.
Jag kan icke undgå att påpeka en liten egendomlighet i
mahat-mans bref, sådant det meddelas i Den dolda världen. Där står (se ofvan)
Lake eller Mount Pleasant. Nu är förhållandet det, att i den
urspung-ligen utgifna förklaringen från mahatman, hvilken förklaring ej var tryckt
i en upplaga af Den dolda världen, meddelas, att Koot Hoomi, som den
gången var ute i astralform, ej på hästryggen, hade farit åstad till Mount
Pleasant. »Men den förfärlige professor Kiddle», säger mr Lillie, »var
åter på sin vakt. I Light (sept. 20, 1884) påpekade han, att om
Mahatman i sin astralkropp begifvit sig af till Mount Pleasant, kunde han
svårligen hafva hört något af talet, ty det hölls vid Lake Pleasant.» Det
är till följd af denna lilla oegentlighet, hvari vi ju så väl känna igen
madame Blavatskys bristande uppmärksamhet, som det i »Den dolda
världen» står så där lösligt hänkastadt Lake eller Mount Pleasant. En elefant
eller kanske snarare en giraff! Detta sätt att undvika att beröra ett
mycket svårförklarligt felgrepp (svårförklarligt från mahatmaståndpunkten) är
också betecknande för den teosofiska moralen.
Skandalen med mr Kiddle gjorde madame Blavatskys sak stor
skada. Det rågade måttet för åtskilliga teosofer. »Anna Kingsford drog
sig tillbaka», säger mr Lillie, »tillika med mr Maitland, mr Stainton Moses,
mr Massey, i själfva värket större delen af samfundets intelligenta
medlemmar.»
* Kurs, af K. af Geijerstam.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
