487 (Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 1. 1895)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Nya diktsamlingar. Två debutanter (Ellen Lundberg, »Lyriska stämningar»; Martin Landahl, »Dikte»), af R—s—s

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

487

Stolta, nästan manligt klingande äro de bägge dikterna Mod,
Personlighet, frisk och jublande men med en dallrande smärta pä botten,
den hymn Till Lifvet, hvarmed diktsamlingen afslutas:

Lif, du är rikt!

Hur lågt du är skattadt! —

Stormiga haf, än må du gunga mig!

Snart nog en natt

Döden mig fattat!

Lif! — I dess famntag jag rörd skall tacka dig!

Fru Ellen Lundberg, f. Nyblom, blir otvifvelaktigt en mycket
populär författarinna. Hon skrifver visor och stämningar med samma smak
som klara, mogna tankedikter. Och öfver det hela ligger något sundt,
måttfullt, lagom, som icke förfelar sin verkan. Man hvarken gripes eller
öfverväldigas af denna diktning, men man njuter af den, ty den är
konstnärlig och sann, och den har ännu ungdomens friska dagg öfver sig.

* *

Den andra af de bägge debutanterna är nog också ung, kanske
»yngre än de flesta». Hr Martin Landahl var med bland de fem
Upsalastudenter, som för något år sedan gemensamt utgäfvo ett ytterst
omoget dikthäfte. Dock torde hr Landahl ha varit den mognaste af
de fem.

Han har senare,- publicerat dramatiska försök och utsänder nu sin
första samling Dikter.

Hvad skall man säga om dem? Här är litet af hvarje, ballader,
visor, sånger i åtskilliga tonarter och påminnande om åtskilliga värderade
skaldenamn. Visorna i Frödingston äro kanske de bästa.

Men hr Landahl saknar visst icke eget innehåll. Han har både
fantasi och färg och sin särskilda humor. Hans burleska Tiggare fäster
sig ovilkorligt i minnet. Två gesäller är en lustig och bra ihopkommen
bit. I en symbolistisk Vision lägger förf, i dagen en annan art af
poetisk begåfning.

Här fins verkligen i åtskilliga af dessa dikter rätt vackra ansatser,
ja möjligheter till utveckling i ganska olika riktningar. Men här fins
också mycket omoget, platt och osmakligt. Hur kan man tillåta sig att
bjuda allmänheten sådant — ja rent ut sagdt — nonsens som »dikten»
I morgon:

Hvart vi blicka
kvalens kvicka
tungor sticka
oss emot.

— Låt oss dricka
med vår flicka
utan hicka,
utan knot.

o. s. v. lika utmärkt snillrikt hela vägen igenom.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 20:07:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/nordrevy/1895/0493.html

		Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 1. 1895 / 487 (1895-1899) With: Erik Thyselius Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|