Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Från den stora teaterofredens dagar, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508
eller i egna tankar ende tronpretendenten. Senila eller impotenta beati
possidentes, som icke längre inför sig själfva kunna dölja sin egen skröplighet
och att de börja bli betänkligt utspelta, äro af naturen misstänksamme och
afundsamme mot yngre och kraftigare, som ha pretention på att öfvertaga
hufvudrollen. Det var antagligen ett löst rykte som lät dem i den
gemensamma förskräckelsen söka skydd och tröst i hvarandras armar och
skänka världen det högligen uppbyggliga skådespelet. Man må bara
hoppas att det lika ovanliga som rörande skådespelet skall räcka, äfven
sedan de lugnat sig och - kommit till insikt om det ogrundade i ryktet
— jag skulle vara frestad säga illvilliga ryktet, ty att tillönska en fin
och nobel bildad personlighet utanför yrket det nerv- och lynnesslitande
danaid-arbetet att söka åvägabringa ordning och pli vid denna inrättning,
vittnar antingen om ett dåligt hjärta eller en oförlåtlig naivitet, och
intetdera kan ursäktas af sakförhållandet att de af teaterns egna
medlemmar, som skulle kunna komma i fråga, göra sig själfva omöjliga i ett
eller annat hänseende, och att med nya operahusets snara (?)
färdig-blifvande är icke osannolikt förknippad frågan om ett omordnande af
den »kgl.» teaterverksamheten, hvari naturligtvis uti egenskapen af att
vara beatus possidens ligger en god personlig trumf.
Att pluraliteten vid teatern icke denna gång fann sig
stillatigande i de Fredriksonska maktspråken och infallen och ränkerna är nog
att i viss mån särskildt tillskrifva omständigheter af mera aktuell och
personlig art. Icke utan anledning har vid teatern under året den
uppfattningen gjort sig gällande, att den vilja eller nyck, som varit den
högsta, men icke alltid på hänsynsfullaste sätt dirigerande, tillhört den
artist, hvilken kan sägas ha gifvit sitt namn åt säsongen såväl i fråga om
den nya pjes, hvars representationssiffia enligt uppgift i A. B. stod i ett
visst samband med möjligheten att rädda dir. F:s förstånd, som i ett
bättrande på af dragningskraften hos andra gästspel eller i hållandet vid lif
af gamla utnötta pjeser. Icke häller kunde det stämma sinnet till
godmodighet att se allting i den individuella eller samfälda artistiska
verksamheten förvandladt till staterande eller slikt kring den allena strålande
stjärnan. Men äfven om dessa omständigheter gjorde somliga sinnen
mera vakna och reflekterande öfver ställningar och förhållanden, så
funnos dessutom för de mera tänkande sedan länge hvarjehanda obe
stridligt allmängiltiga och tungt vägande anledningar till ett missnöje,
hvars akuta utbrott kunde endast vara en tidsfråga. Och utsigten till en
snart förestående beaktansvärd konkurrens borde väl också något bidraga
till att skärpa känslan af det nuvarande systemets ohållbarhet på
längden. Ar det så att vederbörande vid och utom teatern genom hvad
som nu skett fått en något verkande påminnelse om hvad deras frid
och pligt tillhörer, ja då har fäjden vid dramatiska teatern varit till en
viss nytta, som icke får. underskattas, äfven om den kanske icke kan
sättas alltför högt. Gasparone.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
