Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13—14 - Englands fackföreningar, af Frantz Pio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
bli; den var pä förhand begränsad till den krets af fackbildade fiighly
skilled) arbetare, hvilkas aflöningar kunde bära de dittills oerhörda
kon-tributionerna af en eller flera shillings i veckan, som nödvändiggjordes af
det omfattande understödssystemet (benefits). Redan häri se vi fröet till
den exklusivitet, som längre fram blir den kritiska punkten i den
engelska arbetarerörelsen. De vanliga, icke yrkesutbildade (unskilled) arbetarne
hade frän början stätt utanför Trade Unionismen; de rycktes med in i
den under dess våldsamma utveckling pä trettio-talet, men endast för att
återfalla i sitt oorganiserade tillstånd, så snart vinden vände sig; den nya
modellen stod med hela sin dyrbara apparat de enklare arbetarne ännu
aflägsnare än den äldre. Inom själfva facket upptogo därjämte
amalga-mated Trade Unions af den nya typen endast de af fackets arbetare,
som hade den högsta aflöningen pä platsen. I och för sig är detta en
god princip, som både beskyddar de fullt utlärda arbetarne mot »unfair»
konkurrens och tillförsäkrar konsumenterna godt arbete, men det är
olyckligt, att den mindre duglige (den sjuklige, äldre) arbetaren därigenom
helt och hållet utestänges från fackföreningen. Den nya modellen blir
icke häller fullständigt genomförd. Veteranerna i den engelska
arbetarrörelsen, Lancashires bomullsspinnare, hålla fast vid sina gamla traditioner,
reorganisera sina Trade Unions efter det gamla mönstret och använda
sin höga aflöning till att bilda en väldig strejkkassa. Deras exempel
efterföljas af de nordliga grefskapens grufarbetare, Englands talrikaste
arbetarklass, och deras Trade Union blir snart Englands största. —-
Londons stora »amalgamated Trade Unions» förbli likväl de ledande under
denna period. Deras aflönade generalsekreterare, som sammanträda till
Confetence of amalgamated Trades, popråärt kallad »Juntan», är den nya
erans män. Som de mest framstående kunna nämnas Allan och Applegarth,
generalsekreterare för maskinarbetarnes och timmermännens föreningar.
För första gängen ligger ledningen af den engelska arbetarrörelsen hos
arbetarne själfva, praktiska män utan ekonomiska ellér politiska teorier,
men med öppen blick för de praktiska reformer, som arbetarne för
tillfället behöfva och som ha möjlighet för att kunna snart genomföras; deras
praktiska opportunism aflöser Owens »sociala revolution». De upptaga
nationalekonomiens lära att arbetslönen icke är en tillfällig storhet, som
fritt kan ändras genom godtyckligt ingripande från arbetarnes eller
arbets-gifvarnes sida, utan att den är det naturliga uttrycket af förhållandet
mellan tillgäng och efterfrågan. De söka därför höja arbetslönen genom att
begränsa tillgången; de upprätta en emigrationsfond för att genom
utvandring bortleda öfverflödiga arbetskrafter, de begränsa tillförseln af nya
arbetare genom att inskränka lärlingarnas antal, de förhindra öfverarbete etc.,
d. v. s. vidtaga en mängd praktiska åtgärder, som utgöra en skarp kontrast
mot trettio-talets högtflygande planer. Och äfven på strejkens område
gör den nya andan sig gällande och inför en ny strejkpraxis. En strejk
förklaras icke på måfå, bara därför att en eller annan abstrakt
rättskänsla befinnes kränkt, men först sedan en noggrann undersökning af
verldsmarknadens tillstånd, företagen med alla de medel, modern statistik
och modern vetenskap ställa till förfogande, har visat, att konjunkturerna
äro till arbetarnes favör och att det således är sannolikhet för att strejken
skall lyckas. Undersökningen afser — förutom det blotta beräknandet
af arbetarnes och driftherrarnes strejkmedel, hvarmed man som oftast på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
