Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13—14 - Om liberal nihilism, af Thomas H. Huxley. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57i
Om liberal nihilism
af
Professor Thomas H. Huxley.*
I.
För mänga britter i vår tid är det för ett fjärdedels århundrade
sedan började försöket att låta det engelska folket komma . i åtnjutande
af en bättre uppfostran en af de mest tillfredsställande och glädjande
tilldragelser i den moderna historien. Men hur gerna man än skulle
vilja, kan man dock omöjligt tillsluta ögonen för det sakförhållande, att
en till antalet icke obetydlig och på inflytande och anseende icke fattig
minoritet betraktar hela den engelska skollagstiftningen som ett steg i orätt
riktning, anser den vara principielt falsk och därför ej kunna i
tillämpningen annat än visa sig skadlig. De skäl, som anföras för en sådan
uppfattning, äro af två olika slag. Det ena slags skäl vill jag kalla
kastskäl, ty med logisk konsekvens skulle de leda till det engelska folkets
särskiljande i kaster, som visserligen till antalet vore underlägsna de indiska,
men för öfrigt vore lika varaktigt och skarpt bestämda som de. Enligt
deras påstående faller hela samhällsbyggnaden i spillror, så snart de fattige
blifva lika bildade som de rika, enligt deras uppfattning gör något sådant
som en sund och omsorgsfull bildning de fattige endast missnöjda med
deras lott och framkallar hos dem förhoppningar, som i de allra flesta fall
måste sluta i bitter missräkning. Det heter dä sä: det måste alltid finnas
vedhuggare och vattenbärare, gatsopare och kolbärare, dagsverkare och
tjänare; eljest afstannar samhällets arbete. Men bli alla bildade och
förfinade, är det ingen som är nog anspråkslös att vilja befatta sig med
sådant arbete, utan alla vilja leka fina herrar och damer.
Oftast hör man det skälet anföras af representanter för den
förmögna medelklassen, och i deras mun förefaller det mig ännu mer ohäll-
* I några af de kortare eller längre notiser, hvarmed hufvudstadstidningarna
omnämde frånfället af den nyligen aflidne framstående engelske tänkaren och
naturforskaren, hvars namn läses här ofvan, förekommo i förbigående några ord om hans
frisinnade världsåskådning och talang som essayist. Att meddela sina läsare en något
fullständigarq och konkretare föreställning härom öfverensstämde emellertid antagligen
icke med det sätt, hvarpå samma tidningar af gammal vana och princip fatta och
söka uppfylla sin kulturella mission. Öfversättandet af efterföljande intressanta och
tänkvärda essay var redan under arbete för N. R:s räkning, då påskyndandet af dess
införande af nämda sorgliga anledning fick en viss aktuel anledning. Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
