Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15—16 - En stor skald till sin Mæcenas eller Carl David af Wirsen till Anders Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6oo
Och själf han bäst kan vittne bära
Att endast flit förtjänar fröjd:
Han haft i arbete sin ära
Ännu på årens välmaktshöjd.
Han vet att sträfvan lugn bereder,
Han vet att blott af pröfvad heder
Är smidt den rätta lyckans skrin:
Det är ditt kassaskrin, Lttndin /
I dessa rum, där skämt för stunden
Har trifts och sorgen snart var flydd,
En gång — det märken! — lades grunden
Till svenska näringarnes skydd.
Här stämde Dahl i qvällens sköte
Med sina meningsfränder möte.
Den nya tull-ekonomin
Blef född här hemma hos Lundin.
Dagsländan klandrar i sin yra
Enhvar som lyder högre bud,
Och dervidlag kan jag bedyra
Att jag fått temligt garfvad hud.
Men skulle någon drista våga
Att sätta din förtjenst i fråga,
Vi ropa alla: dra för hin!
För god för tadlet är Lundin.
Så tag vår glada välgångsönskan
Du man förutan flärd och svek,
Och njut din lefnadsqväll i grönskan
Af murgrönskrans och krans af ek!
Sin eklöfskrans dig hedern räcker
Och Bacchus murgrönskransen sträcker
Och klingar i ditt bästa vin
Med oss ett »lycka till Tundin!»
När själens ungdom än fins åter,
Man är, som du, i åldern ung.
Tag mot af glada undersåter
Vår hyllning, glade Kungsholmskung!
Tu rnzdtos annos vive, flore,
Contenta rne.nte^ læto ore!
Nu är det slut med mitt latin,
Jag kan blott ropa: skål Lundin!
C. D. af Wirsén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
