Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15—16 - Bosnisk kultur, af Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6io
Ingen faktor spelar för närvarande en så stor roll vid civilisenng af
s. k. vilda stater eller samhällen som den europeiska militarismen.
Ingen makt inom samhället visar sig så konservativ och konserverande
som den religiösa, den kyrkliga.
Intet kulturell pionierarbete har utsikt att lyckas och kan göra anspråk
på berättigande, om det ej respekterar det folkligt egendomliga och nationelt
karaktäristiska, hvilket i vanliga fall här blir liktydigt med det naturligt
sunda och goda.
Vid det europeiska civilisationsarbetet blir fördelen af den rättsliga
ordning, som statsidén medför, dock ofta paralyserad genom det nuvarande
europeiska samhällsskickets onaturliga och skadliga konsekvenser i form af
kapitalvälde, osund njutningslystnad, skattebördor, jäktande konkurrens o. d.
Eller med andra ord bekräftelse på den gamla satsen, att kulturen är
grym och kräfver stora offer.
Sedan jag år 1890 första gången öfverskred Donau, har
mycket ändrat sig såväl i Balkanländernas utveckling som ock i min egen
uppfattning, hvilket helt naturligt gjort, att jag skulle vilja
modifiera eller korrigera åtskilligt af hvad jag då skref. Men i fråga
om Bosnien kan jag med en viss tillfredsställelse afsluta denna
artikel med samma ord, som jag för 3—4 år sedan i Göteborgs
Handels- och Sjöfartstidning yttrade om Bosnien och som jag tror mig
kunna återgifva ur minnet:
»Det har ofta sagts och aldrig bestridts, att Österrikes
politik öfver det strategiskt viktiga Novi-Bazar pekar på Saloniki för
att med denna viktiga hamn få en dominerande ställning på
Bal-kan-halfön såsom hälsosam motvikt mot Ryssland, och det senaste
steget i denna riktning var ockuperingen af Bosnien och
Hertse-govina. Återstår att se, huru »pacifikationen» skall utfalla. Kan
Österrike—Ungern införa värklig kultur i det af naturen rikt
gynnade Bosna och äfven moraliskt eröfra den turk-serbiska provinsen,
har det både gjort sig förtjent af Europas tacksamhet och
därjämte tryggat sin egen vällofliga maktställning. Och det finnes
utsikt, att det skall komma därhän ...»
Sittande i den täcka turkiska kaffeträdgården Bend-båsi i
Sarajevo, hade jag just genomögnat ofvanstående rader och ville
såsom rekreation efter arbetet tända en ny cigarett. Men döm om
min häpnad, då kyparen ej längre, såsom i den gamla goda tiden,
kom fram med det glödande kolet (enligt hvarje E’einschmeckers
utsago det enda förnuftiga sätt att tända ett rökvärk!), utan med
en liten gul ask! Det var Fürths Wienersäkerhetständstickor (med
patent och skyddsmärke!), och nederst stod tydligt på svenska:
■»tända endast etc. . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
