- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 1. 1895 /
612

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15—16 - Från Norrlands skogsbyggder. III. Sågverkskommunen A., en högtragisk medeltyp för abnorma likar, af Simson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖI2

Från Norrlands skogsbygder.*

I fråga om den förstörelse, som i våra dagar öfvergår Norrland,
råder väsendtlig skillnad mellan ajverkningskommuner», där träbranchen
gräfver med sina gömda rötter efter näring, och »sågverkskommuner’s>, där
branchen höjer sin prunkande vegetationstopp till allmän beskådning.

En afverkningskommun, vid dess flottande men ej segelbara vatten,
kan vara en afsides skådeplats för mänga möjligheter: baggbölerier pä
kronans parker, skogsaflärer i Prackmans-stil, lifegenskap, kontrakterad
eller kontraktslös. Men som rörelsen, äfven i den lojalaste form den
faktiskt visar, drager öfver orten en hop ruinerande olägenheter utan att
kunna beskattas nämnvärdt på stället och därtill äfvenså kommer, att den
lycklige skogsförsäljaren hälst flyr med sitt pund frän det olyckliga
kommunalskeppet, så blir en sådan kommun, ideligen sugen utifrån, af
nödtvång jämt vanvårdad till jordbruket och oupphörligen tryckt af
bolags-arbetarnes växande proletariat, en gifven skådeplats för tilltagande
fattigdom och därmed följande förnedring, som ingen vill eller kan påklistra
granna etiketter. Afverkningskommunen blir med ett ord alldeles
»afver-kad», måste med ödehemmanens växande tal omsider artas till en öde
kommun.

En sägverkskommun åter vid dess segelbara vattendrag, kantadt
med ett virrvarr af brädgårdar, kajer, lastångare, segelskutor,
fabrikskorstenar, villor och stadstendenser, erbjuder främlingen frän söder en
häpnadsväckande grann utsida, ofta jämförlig med de hvitmenade grifter,
som invärtes äro fulla af de dödas ben och orenlighet. Här. märka vi
den tillsugna och beskattade inkomstens abnormt höga fyrktal, som nog
kan stödja, men äfven skapa ett abnormt förtryck. Och bland öfriga
företeelser, som framträda mer eller mindre starkt utpräglade, anmärkas
en växande fattigdom med stundom rent af monumentala fattighus, ett
sjunkande andelif i tidsenliga skolsalar, abnormt uppsprungen oäkta
nativitet, nedgående klasstyper, utvandring i massa och en med lokala
förhållande växlande förstörelse, som visst jpke saknar skapliga öfverskrifter.

Från sådana trakter af prisadt skenlif meddelas i tur och ordning
äfven tvä bilder, men af den gängse kallbranden. Den ena, här nedan
presenterad, skall visa huru han angriper sitt offer, den andra, som får
rum i nästa häfte skall visa huru offret, en gäng angripet, ter sig pstarkt
framskriden förstörelse.

* Forts, från häftena 9—10, 11 —12.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:07:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1895/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free