Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15—16 - Från Norrlands skogsbyggder. III. Sågverkskommunen A., en högtragisk medeltyp för abnorma likar, af Simson - 2. »Socialismen» upptäckt och bekämpad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Massutvandring af hemmansägare och arbetare, isynnerhet de s. k.
»socialisterna», d. v. s. människor med vett och själfständighet,
företagsamma och bemedlade för resten.
»En andlig väckelse», • som måste få karakterisera sig själf. Den,
som manat fram företeelsen, är en i sågverkskretsar högt uppburen vice
pastor, som har stått på predikstolen och bestraffat dansnöjen i
allmänhet, men gjort en af hela församlingen uppfattad reservation för
resident-skapet på Fyrkomsfors. Och denne herde, som städse bevisar ett godt
hjärta mot fattigdomen och visst icke är utan talang och formbildning,
ger all möjlig hyllning åt två fruntimmer, som efter sina dvalörs
uppenbarelser åka omkring i socknen, i tillhandahållet ekipage med enkom
enskild kusk, för att bestraffa syndare. Dock kunde dessa
dvaldrömmer-skor få rätt’ oberäkneliga uppenbarelser, som började stöta anständigheten.
En dag .infunno de sig på andens maning att bestraffa en sågverksherre,
dock betecknande nog en sådan, som ej visat sig solidarisk med de
öfriga om den rådande regimen. Och så får ena drömmerskan den
smickrande uppenbarelsen, att hon skall blifva maka åt pastorn själf. Nu drar
denne öronen åt sig. Emellertid har denna pestsmitta börjat visa sig
hos andra personer, så att distriktsläkaren, äfven han betraktad som ett
slags socialist för sin patologiska uppfattning, måste skrida in för att ej
få ett allmänt dårhus öfver sig. Däråt pekade genom tydliga
konsekvenser den »religion, som skulle om vårdas hos folket». — Vidare följde
i välsignelsernas rad:
Ett pietistiskt tryck öfver undervisningen, i synnerhet vid
.sågverks-qrternas skolor, hvilkas antal, under abnormt uppsprungen äkta och oäkta
nativitet — en. med pietismen parallel företeelse — växer i jämbredd
med sågverkens proletariat, bägge sammanlagdt till olidlig tunga. Vidare:
Ett uppväxande släkte arbetarebarn, som äro de jämnåriga
bondbarnen afgjordt underlägsna och snart skola framställa en degenererad
arbetaretyp, jordmånen för den rätta pietismen eller den sannskyldiga
socialismen. Därtill:
En starkt tilltagande fattigdom, hvars offer få sitt åldersresidens i
ett stort • och grannt fattighus, rättnu vida otillräckligt, men ännu med
rättvis stolthet utpekadt för främlingen, där det från höjden tronar vida
öfver fjärd och bygd i sin varmt blodröda tegelfärg. Dröjom här!
Till stället bruka herrskapen vallfärda för att anordna kaffeservering
åt sig och hjonen — så där till hälften »en famille». Vackert i sanning!
Vi följa med på ett sådant kafferep. Hjärtligt föreståndarefolk med
oblandadt godt intryck. Snyggt och propert. Friska salar med
inpräs-sad varmluft. Huru skulle herrskap dväljas här annars ? Och så till sist
vår tacksamma komplimang för detta superba kaffe!
Men så fä vi syn på det anslagna reglementet. Och där är
an-gifvelsen, låt oss rent ut säga skvallret, en af hjonens formliga
skyldigheter, om paragrafen följes eller icke. Denna abnorma företeelse kan i
själfva verket ej mycket förvåna oss. En enkel konsekvens af det
genomträngande redskaps-, spionerings- och bulvansystemet hos regimen.
En af salarna är upplåten åt barn, som måst tagas från fattiga
hem för skolgången. Där se vi en gosse, hvilken trots det glåmiga
uttrycket och ringarna kriiig ögonen ser skapligast ut i den dystert uppstälda
hopen. Nu skola vi intervjua honom i salvelsefull ton så här:
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
